Raseborg sprider falsk information om bäddavdelningen

Coronapandemin härjar på i Raseborg och den har även spritt sig till bäddavdelningen i Ekenäs. Något senare även till Raseborgs sjukhus.

Bäddavdelningen är ett sorgligt kapitel och har dokumenterat stadens fullständiga nonchalans för nutida krav på vårdutrymmen enligt direktiv sedan tjugo år bakåt. Samhället insåg att då olika förödande sjukhusbakterier ökar behövs bättre direktiv hur vårdutrymmen ska utformas. Man betonade vikten av att patientrummen ska vara rymliga och för ett litet antal patienter och med hygienutrymme i varje patientrum. Vidare att det bör finnas möjlighet till enskilda patientrum för en patient som har infektionssjukdomar dels för att skydda patienten från nya faror, dels för att skydda medpatienter från befintliga risker.

I ett skede stängdes bäddavdelningen och flyttades till Mjölbolsta där utrymmena var betydligt större och där möjligheterna att skydda infektionspatienter var betydligt bättre. Inte heller där fyllde patientrummen gällande direktiv, men förhållandena var märkbart bättre.

Men, staden beslöt att i ännu högre grad nonchalera direktiv för patientsäkerhet och trygghet och trängde in svårt sjuka och svaga patienter i de underkända utrymmena i Ekenäs. Det kunde något förmildras om patientantalet hade blivit hälften av vad det nu är. Därtill har det funnits tomma avdelningar på Raseborgs sjukhus sedan BB slutade och ytterligare sedan en tidigare avdelning med 28 platser tömdes. Vissa politiker, som har någon form av ansvarskänsla för kvalitativ vård, har under årens lopp krävt att staden hyr dessa utrymmen, men det har politikermajoriteten nonchalerat.

Och stadens hälsovårdsnämnder under årens lopp har totalt försummat sitt ansvar för de kvalitativa vårddirektiv som gäller. Partierna har upprepade gånger valt in samma politiker till nämnden trots att de saknat förutsättningar för uppgiften. Likaså har chefsläkare under årens lopp varit handfallna att handla enligt vårdetik och behövlig ansvarsnivå.

Nu då coronan slagit till på denna förfallna bäddavdelning har staden i sin förskräckelse gått ut med vilseledande information och gör allt för att dölja vad som sker. Den och vårdledningen försöker övertyga kommuninvånarna att de i corona insjuknade patienterna har endast lindriga följder. Trots att de som har anhöriga eller bekanta som patienter där vet att verkligheten är en helt annan. Och att det finns patienter som behöver syre för att deras tillstånd är så allvarligt. För äldre svaga patienter som drabbats av feber och som har behov av tilläggssyre är situationen livshotande.

Staden har även i offentligheten försökt dölja att det finns smittade även bland personalen trots att det finns vårdare som berättat att smitta hittats även bland personalen.

Staden gör sitt yttersta för att fly sitt ansvar för att låta folket få uppfattningen att det är fråga om enbart lindriga följder och inget allvarligt. Sådana tendenser är skrämmande i kommunal förvaltning och kulminerar i en ansvarslöshet utan like.

Bo Holmberg Karis