Raseborg ska få rörligare elever

En rörlig livsstil har många fördelar. Målsättningen för projektet Gnistan är att alla elever i Raseborg skulle röra sig minst en timme per skoldag.

Alla stadens 20 grundskolor är med i projektet som är en del av programmet Skolan i rörelse. Utöver det 50 000 euro stora anslag som Undervisnings- och kulturministeriet beviljat, deltar staden i finansieringen med en lika stor summa. Målet för satsningen är en aktivare skoldag vilket enligt forskning förbättrar inlärningen. Men det har också andra gynnsamma effekter, såsom bättre trivsel och mindre mobbning. Vill man aktivera barn och ungdomar finns det goda skäl att förlägga insatsen till just skolmiljö.

– Det har visat sig att de som rör sig allra minst får merparten av sin rörelse i skolan, säger Kim Björklund som är deltidsanställd som projektkoordinator.

Pojoskola pionjär

Kirkonkylän koulu i Pojo var först ut och påbörjade satsningarna redan i fjol.

Rasterna i Pojoskolan är fyllda med aktiviteter. Bland annat har en "maratonbana" märkts ut i skogen där hågade löpare kan ta sig en runda. Men också under lektionstid ser man till att röra på sig. Kör man fast i en matteuppgift kan man be om att få ta en paus och springa ett varv runt skolhuset.

– Det har inte stört undervisningen. Tvärtom så lugnar det ner. Inte så att det skulle vara knäpptyst, men det finns en stor arbetsglädje, säger klasslärare Pirjo Paloheimo.

Att nå målsättningen på en timme rörelse per skoldag har inte varit svårt tycker rektor Sanna Portman.

– När vi började märkte vi att vi redan var ganska långt. Det har mera handlat om att fästa uppmärksamhet vid det och göra det till en daglig vana, säger hon.

Alternativ till pulpeten

Som en del av projektet får alla skolor en summa pengar att sätta på alternativa inlärningsmiljöer.

I Karis svenska högstadium har man frångått det traditionella pulpetsittandet i ett av klassrummen. Här kan eleverna i stället slå sig ner i en säck- eller hängstol eller luta sig tillbaka i en bred och mjuk bänk.

Enligt modersmålslärare Ida Andberg, som tillsammans med finskläraren Birgitta Sainio planerat inredningen, finns det studier som visar på att elever bättre tar till sig information då de får sitta bekvämt.

– Jag tror att eleverna gillar klassrummet. Vid prov är den här lösningen kanske inte optimal. Då är det traditionella klassrummet bra att ha, säger hon.

Själv gillar hon den interaktion som det alternativa klassrummet inbjuder till.

– Som lärare finns jag bland eleverna på ett annat sätt. Det blir en annorlunda dynamik.

Många berörs

Varje skola kan göra skoldagen rörligare på eget sätt. Aktiveringsteam bestående av lärare och elever har tillsatts i alla skolor för att ta fram lösningar som främjar rörelse och aktivitet. Kim Björklund ser det som sin främsta uppgift att inspirera och sporra dem.

- Projektet är inget självändamål. Jag vill ge gnistan så att innehållet lever vidare av sig själv, säger han.

Aktiveringsteamen och lärarkåren ska engagera de 2 650 eleverna och i slutändan även deras föräldrar. Indirekt kan man sålunda räkna att cirka 8 000 raseborgare, eller omkring en tredjedel av stadens invånare, kommer i kontakt med projektet. Föräldrar kan bidra till exempel genom att vara lite mera återhållsamma då det gäller skjutsarna till och från skolan.

– Som föräldrar är vi måna om att barnen kommer snabbt till skolan och då är det kanske bilen som gäller framom att cykla eller promenera, säger Kim Björklund.

Tanken är att projektet, som är tvåårigt, nästa år också skulle utvidgas till gymnasierna.

Skolan i rörelse

Projektet är en del av regeringens spetsprojekt för kompetens och utbildning.

Två tredjedelar av alla grundskolor har gått med i programmet.

I Västnyland deltar bland annat skolor i Ingå och Sjundeå och i Raseborg samtliga 20 grundskolor.

Regionala samarbetspartners är FSI, Finlands Svenska Idrott, och Etelä-Suomen Liikunta ja Urheilu.