Raseborg gjorde sitt bästa år hittills

Thomas Karlsson redovisar för ett positivt bokslut i Raseborg men påpekar att staden kan ha några tuffa år framför sig. Bild: Kristoffer Nöjd

– Jag tror jag talade om ett "bra bokslut" vid samma tidpunkt i fjol. Men i fjol gjorde staden faktiskt det bästa resultatet hittills. Man kan äntligen säga att stadens ekonomi har vänt.

Anders Walls, SFP:are och stadsstyrelseordförande i Raseborg, konstaterar att Raseborgs tionde år börjar i positiva tecken.

– Det går bättre i samhället men det är också ett resultat av de åtgärder som vidtagits under flera år.

Det som enligt Walls tyder på att det är fråga om en trend snarare än en engångsföreteelse är att de extra ordinära inkomsterna är ganska få.

– Vi kan inte annat än vara nöjda, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist.

Enligt honom är det tre faktorer som påverkat resultatet positivt: Sänkta kostnader, ökade skatteinkomster och större statsandelar.

Alla höll tillbaka

Stadskamrer Thomas Karlsson påminner om att det är ett preliminärt bokslut.

– Men det torde inte komma några större överraskningar.

Enligt det preliminära bokslutet gör Raseborg ett överskott på 9,4 miljoner euro. Årsbidraget är 15,7 miljoner och avskrivningarna 6,3 miljoner euro.

– Så man kan säga att vi balanserar upp ekonomin ganska märkbart.

Alla sektorer har underskridit sina budgeterade verksamhetsbidrag. Personalkostnaderna som helhet underskred budgeten med 2,5 miljoner euro.

– Konkurrenskraftsavtalet hade helt klart en inverkan. Bland annat sjönk semesterpremierna med cirka en tredjedel. Även åtgärdsprogrammet Raseborg 2020 har bidragit till att sänka utgifterna, säger Karlsson.

Mindre skulder

Stadens verksamhetsutgifter landade på 209 miljoner euro mot budgeterade 212,6 miljoner.

Skatteinkomsterna blev 115,8 miljoner. Man hade budgeterat för bara 112,5 miljoner. Dessutom fick man mer statsandelar än budgeterat och en större återbetalning av Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt än man hade räknat med.

Lånestocken var 117,8 miljoner i bokslutet 2017 och 108,1 miljoner i årets bokslut. Karlsson gläder sig åt minskningen på nästan 10 miljoner euro. Det betyder att lånebördan per invånare sjunker från 4 195 euro till 3 864 euro.

Det kumulativa underskottet sjunker från 11,9 till 2,4 miljoner euro.

Karlsson påminner även om att inga stora investeringar gjordes i fjol.

– Mest pengar sattes på trafikleder och det vara bara fråga om 1,5 miljoner euro. Järnvägsbroprojektet i Karis kom inte i gång. Ekåsen är ett omfattande projekt men syns inte i detta sammanhang eftersom det sköts med hjälp av fastighetsfinansieringsleasing.

Tuffare 2019 och 2020

Resultatet kan till hälften förklaras av egna åtgärder för att minska driftskostnaderna och till hälften av utomstående faktorer. Till exempel återbetalningen från HNS som var större än väntat berodde på att sjukvårdsdistriktet gjorde ett bra resultat.

– Det är inget som säger att vi ser samma fenomen i år.

Karlsson får frågan om hur de kommande åren ser ut. Han säger att Raseborg har goda möjligheter att klara årets budget. Men det kommer att finnas ett stor kostnadstryck på åren 2019 och 2020. Det handlar om en ökning av personalkostnaderna på 2,5 procent. För i år har man budgeterat för en löneuppgörelse på 1,5 procent.

Karlsson säger att man kan gå vidare med ro i sinnet men påpekar att man inte vet vad vård- och landskapsreformen medför.

– Hela kommunens struktur förändras och det kommer att vara en utmaning. Exempelvis skuldbördan består fast en stor del av kostnaderna försvinner.

– Och investeringsbehovet minskar inte i samma mån som vårdkostnaderna försvinner. Trots det ser jag att vi har alla möjligheter att hålla oss till budget, säger Ragnar Lundqvist.