Raseborg behöver satsningar i näringslivspolitiken

Jag föreslår att Raseborg anställer en utvecklingschef som har en bred syn på näringslivspolitiken, den strategiska stadsplaneringen och marknadsföringen.

Skötseln av ekonomin i Raseborg har koncentrerat sig för mycket på hur pengarna delas ut, fast den främsta frågan borde vara hur finansieringen kan byggas upp så att det finns tillräckligt att dela ut av. Grundandet av stadsutvecklingsavdelningen har tyvärr inte fört med sig de förmåner som man hade tänkt sig. Dess tyngdpunkt är nu i turism och kultur. Det är fint att man satsar på dessa, men vi behöver förstärkning först och främst i näringslivspolitiken.

Jag föreslår att Raseborg anställer en utvecklingschef som har en bred syn på näringslivspolitiken, den strategiska stadsplaneringen och marknadsföringen. Dessa tre ska vara i spetsen av stadsutvecklingsavdelningen. Utvecklingschefen ska ha blicken i helheten: samarbete bland annat med läroinrättningarna lokalt och regionalt, kultur, turism, trafik, planläggning, miljövänlighet, information, marknadsföring och så vidare. För det andra söks det genom att redigera befattningsbeskrivningarna en näringslivsexpert som utvecklingschefens stöd. Denna kunde koncentrera sig enbart på sitt eget expertområde.

Som det har visat sig hinner stadsdirektören inte sköta allt som behövs i näringslivspolitiska ärenden, men hans roll är förstås viktig i att främja en företagsvänlig atmosfär. Vi vill ha ett mera aktivt grepp i främjandet av näringslivet också när det gäller stadens information och marknadsföring. Detta ska inledas med att redigera och klarlägga befattningsbeskrivningarna av stadens nuvarande anställda.

I de näringslivspolitiska frågorna kunde man göra en studieresa till exempel till min före detta boendekommun Raumo, där jag arbetade med stadens information innan jag flyttade till Karis. Om det finns något som jag skulle vilja flytta hit därifrån är det ett aktivt grepp i näringslivspolitiken. Raumos resultat var bättre än genomsnittet i Elpo-enkäten, som kartlägger hurdana uppfattningar medlemmarna i Suomen Yrittäjät har om kommunernas näringslivspolitik och hur samarbetet mellan kommunerna och företagarna utvecklas.

Enligt enkäten upplever man att beslutsfattandet om företagen är öppet i Raumo, företagens behov iakttas, och kommunen marknadsför sig aktivt som en attraktiv plats för både invånarna och företagen. Av företagarna i Raumo har över hälften samarbetat med läroinrättningar, och drygt 60 procent har deltagit i offentliga anskaffningar genom att erbjuda sina tjänster till kommunen. Kommunen sätter de näringslivspolitiska målen och iakttar hur de nås tillsammans med företagarna.

I Raseborg fanns de ivrigaste nyländska deltagarna i Elpo-enkäten i år. 64 företagare gav sin bedömning med skolbetyg. Med resultatet 5,84 var Raseborg långt ifrån såvä det regionala medeltalet som hela landets medeltal. Av näringslivspolitikens delområden fick utbildning och kunnande det bästa betyget (6,44) vilket tål att jämföras också landsomfattande. De sämsta betygen fick upphandlingspolicy (5,45) och hur företagsvänlig kommunens beslutsfattande är (5,62).

Förslagen ovan om valet av utvecklingschef och näringslivsexpert samt marknadsföring är bara några alternativ för att förstärka vår stads näringspolitik och öka sysselsättningen och välfärden. Det avgörande är den rätta inställningen till företagande och tjänsterna och beslutsfattandet som stödjer det. Det finns inte bara ett rätt sätt att förstärka näringslivspolitiken. Jag är nyfiken på att höra andras förslag.

Eeva-Maria Grekula ordförande, Raseborgs Vänster

Mer läsning