Raka puckar

Det är lördag. Klockan är 10:40. Han sitter i ett hotellrum. I bakgrunden: en dubbelsäng. Framför honom: en hög foton av tjusiga kvinnor. En kompis gör entré i videon. Grabbarna börjar flabbandes välja kvinnor som skulle ”passa på en ishockeyläktare”.

15:22 dömer en ansedd hockeysida på webben "den rykande sexismen". 15:25 tweetar spelarföreningens ordförande att reklamen är misslyckad: "Skärp er @smliga." 17:40 har videon setts tiotusentals och fördömts tusentals gånger. 17:42 kommer även österbottniska medier med. 18:00 har Ligan krupit till korset och tagit bort marodören: "Humorn gick inte hem."

Den avsedda serien #LigaStories är all. Sociala medier visade än en gång sin makt. Drevet gick, bytet fälldes. Men den demoniserade mobila världen var denna gång i jämställdhetens tjänst – precis som den möjliggjorde den arabiska våren och gör penningtransaktioner för de fattigaste.

Sociala medier visade sin makt även i ett större sammanhang. För den som har klokskap att läsa av nätet, avslöjar det de trender och tankar som flyter som lava under vardagsytan. Sociala medier är vårt öra mot jorden och den som ödmjukt böjer sig till gräsrötterna vet långt innan hur världen förändras. Inte för intet kan man bli president med väljaranalyser och tweetar.

Webben är nog en alltför väl gödslad grogrund för det värsta i människan. Vad gör vi inte för att få kickar och klickar?

Samma lördag såg vi till exempel på nätet även en golfare slå ihjäl en, enligt egen utsago, skadad gås med huvudet lustigt flygande som en golfboll, och en jägare posera glatt med två blodiga, ihjälskjutna katter.

Men nätet har också en korrigerande funktion, ett slags kollektivt samvete: Alla dessa tre hurtiga hobbyvideor raderades illa kvickt och det blev konsekvenser för både upphovsmän och hobbyernas renommé.

På kort sikt alltså: Hoppas att hockeygrabbarna inte drar sig tillbaka för att i självömkan slicka sina testosteronstinna sår, utan förstår att man bara inte skickar tre spelare från isen ut att spela proffs på medierna – i synnerhet med branschens redan skakiga meritlista kring det kvinnliga. Hoppas att även andra aktörer omfattar denna lärdom som gavs alldeles gratis på en enda dag.

På lång sikt: Hoppas att denna fadäs är ett spadtag till för att gräva fram de tendenser som håller på att synliggöras nu. Det är till exempel inte en slump att debatter kring jämställdhet, allt från genderspecifika yrkestitlar till biskoparnas könsfördelning, går heta. Det är inte lustiga bagateller.

"Karaimperiet" har slagit tillbaka – det är dags för upprättelse där även pappor, söner och bröder tar strid. Respekt och rättvisa vill och kan göra comeback, bli mainstream, övervinna rädslan och dess töntar till hantlangare.

Läs av era läktare rätt, så möts vi där igen, grabbar!

Hilkka Olkinuora