Privatisering i stället för investering

Snölek. Idor Häggblom går på Störsviks daghem. Lillebror Alexander är ännu hemma med mamma på dagarna men får vara med och leka på dagisgården en stund på förmiddagen. Bild: Mira Strandberg

För att undvika en investering på en miljon planerar Sjundeå att överlåta Störsviks daghem till ett privat företag. Föräldrarna oroar sig för följderna.

– Det är en väldigt stor förändring för oss här i södra Sjundeå. Jag är orolig för dagvårdskvaliteten, säger Pia Weckström.

Hon är en av de föräldrar som deltog i ett informationsmöte om planerna på att överlåta Störsviks daghem till en privat tjänsteproducent i tisdags. Bildningsdirektör Jukka Pietinen och chefen för småbarnsfostran Mirva Alakoskela presenterade planerna för ett tiotal föräldrar till barn i Störsviksområdet.

Den främsta orsaken till att daghemmet ska bli privat är byggnadens ålder. Daghemmet är inhyst i en elementbyggnad, som hyrs av ett privat företag i fastighetsbranschen. Hyreskontraktet går ut sommaren 2019 men behovet av dagvård på Störsviksområdet kvarstår. Det betyder att kommunen skulle bli tvungen att investera kring en miljon euro i ett nytt daghem.

– Inom bildningssektorn har vi ett investeringsbehov på totalt 30 miljoner euro de närmaste åren. Det är något som Sjundeås ekonomi inte håller för. Vi är tvungna att se över alternativa lösningar, sade Pietinen.

Siktar på större daghem

Kommunen ser Störsvik som ett av de nyckelområden som ska utvecklas, och till exempel det nya bostadsområdet vid Slussen är något som kommunen hoppas ska öka inflyttningen till området. Daghemmet kommer alltså att behövas.

Den föreslagna lösningen blir då att göra daghemmet privat. Då övergår kostnaderna för fastigheten och upprätthållandet av daghemmet till ett företag och kommunen slipper investera. Sjundeå kommun har diskuterat med tre privata dagvårdsproducenter, företagen Touhula, Norrlandia och Pilke, om deras intresse och möjlighet att ta över daghemmet.

– Alla tre är villiga att starta ett daghem här. Det pågår en tydlig revirkamp på den privata sektorn, alla företag där vill utvidga, säger Pietinen.

Storleken på det privata daghemmet skulle vara större än det nuvarande daghemmet med kring 30 barn.

– Alla tre producenter talar om en enhet för 80–100 barn, alltså tre eller till och med fyra grupper. Eftersom vi bara kan erbjuda dem ett kundunderlag för två grupper tycker jag att det här visar att de är seriösa och ser potential här, säger Pietinen.

Utöver Sjundeåbarn hoppas producenterna på att locka barn längre västerifrån, till exempel Ingå och Karis. Föräldrar som jobbar i huvudstadsregionen kunde då lämna och avhämta barnen på väg till och från jobbet.

Socialt nätverk viktigt

Charlotta Nyholm, chef för småbarnspedagogik i Ingå, är ändå inte särskilt oroad för att alternativet skulle locka en stor del av barnen från Ingå.

– De som tidigare har valt att söka sig längre bort från Ingå för dagvården har gjort det antingen för att daghemmet varit så nära jobbet eller för att det har haft någon speciell inriktning, till exempel motion, säger hon.

De aktörer som är intresserade av Störsviks daghem erbjuder alla någon form av specialinriktning med olika tyngdpunkter: musik, konst, kultur, motion eller språk.

– Det beror förstås på, kommer det ett daghem som fokuserar på hållbar utveckling eller motion kan det nog hända att det intresserar föräldrar, för det är sådant som ligger väldigt mycket i tiden just nu.

För utvecklingen av Ingås småbarnspedagogik hoppas Nyholm ändå på att föräldrar i första hand väljer dagvård i Ingå.

– Barnantalet minskar hela tiden så det är klart vi önskar att de som finns ska stanna här. För många föräldrar är det sociala nätverket för barnen väldigt viktigt, och det vill man oftast ha där man bor.

Vinststrävan oroar föräldrar

Om Störsviks daghem blir privat och utvidgas kan det också hända att en av grupperna i daghemmet blir svensk, ifall det finns tillräcklig efterfrågan. Den möjligheten tas positivt emot åtminstone av Pia Weckström.

– Det skulle vara en klar förbättring för oss här i södra Sjundeå, för nu måste vi ju föra barnen till Sjundeå centrum för dagvård på svenska, säger hon.

Men trots många goda sidor, och möjligheten till dagvård i ett friskt timmerhus, som alla tre företag meddelat att de är villiga att bygga, är det inte bara goda nyheter för föräldrarna att daghemsproducenten byts ut. Många av dem som var närvarande vid informationsmötet uttryckte oro för kvaliteten på vården.

– Det är ändå fråga om ett privat företag som ska göra vinst. Hur uppstår den vinsten, eftersom alla kostnader ändå är desamma som för den kommunala dagvården, undrade föräldern Anni Sinervo.

– Kvaliteten på dagvården övervakas med regelbundna besök och rapporter. Vi ska månatligen få information om mängden barn och storleken på personalen så vi kan kontrollera att producenten följer lagens krav, säger Mirva Alakoskela.

Kontinuiteten bland personalen var också ett orosmoment för föräldrarna.

– Privata sektorn har sämre löner och anställningsvillkor än den kommunala sidan, och personalen byts mycket oftare ut. Och det är barnen som lider, säger Sinervo.

– Det här daghemmet är en pärla uttryckligen på grund av personalen, inte väggarna, säger Weckström.

Privat dagvård för alla

Privat dagvård är ingenting nytt i Sjundeå. Redan nu finns det fyra privata dagvårdsproducenter i kommunen. Utöver de fyrtio barn som går i privata daghem i Sjundeå är ett tiotal i privat dagvård i övriga kommuner i Nyland – bland annat Lojo, Kyrkslätt och Esbo.

– Vi har intensifierat övervakningen av de privata producenterna och ökat samarbetet med dem, säger Alakoskela.

Ett sätt för kommunen att stödja privat dagvård är också den servicesedel som är under arbete i kommunen och sannolikt införs i augusti.

– Målet med sedeln är att varje familj i Sjundeå ska ha möjlighet att också använda privat dagvård, säger Pietinen.

I praktiken betyder sedeln att dagvårdsavgiften i ett privat daghem räknas enligt samma princip som avgiften för kommunal dagvård, alltså så att man beaktar föräldrarnas bruttoinkomst, familjens storlek och antalet vårdtimmar per vecka. Skillnaden mellan familjens dagvårdsavgift och dagvårdsföretagets pris betalas av kommunen.

– Den maximala månadsavgiften för privat dagvård får vara högst 30 euro högre än inom den kommunala dagvården. Servicesedeln betyder att kommunen förbinder sig att betala en viss summa per barn för att dagvården ordnas privat, säger Alakoskela.

För en privat tjänsteproducent kostar en dagvårdsplats för barn över tre år kring 1 200 euro per månad. Inom den kommunala dagvården är summan 800 euro per månad men med alla kostnader för fastigheter, matservice, städning och så vidare stiger summan också här till kring 1 300 euro.

Hur många som kan få servicesedeln och alla villkoren kring användningen beslutas vid bildningsnämndens möte i februari.

– Kommunen kan antingen bestämma att man beviljar ett visst antal servicesedlar, eller att servicesedlar för privat dagvård ska utgöra en viss procent av dagvårdsbehovet i kommunen, säger Alakoskela.

Barn i Sjundeå 2018

0-6-åringar: 469.

Barn i kommunala daghem: 220.

Barn i kommunal familjedagvård: 35.

Barn i privata daghem: 52.

Barn i privata familje- eller gruppfamiljedaghem: 5.

Barn med hemvårdsstöd: 114.

67 procent av 0-6-åringarna i Sjundeå är i dagvård.

Mer läsning