Pojo var först med pappret

Till minne av bruket. Symbolen till höger är en av de vattenstämplar som användes för pappret från Thomasböle. Bild: Agneta Sjöblom

Papper Invid en liten skogsstig i Pojo finns minnesmärket över ett stycke finländsk industrihistoria. Här i Thomasböle tillverkades för 350 år sedan Finlands första papper.

– Min mormor talade ofta om Thomasböle pappersfabrik när jag var liten. När jag sedan första gången besökte platsen blev jag besviken, säger Pojobon Viola Fischer.

Utifrån mormoderns levande berättelser hade hon väntat sig något mer storstilat och handfast än de stenrester som i dag är det enda som finns kvar av vad som var Finlands första pappersbruk.

Grundat av biskopen

Som grundare av pappersbruket i Pojo räknas biskop Johannes Gezelius den äldre som verkade i Åbo. Gezelius, som ivrade för en höjning av församlingsmedlemmarnas bildningsnivå, ansåg att böcker i Finland var för dyra och beslöt därför själv bli bokförläggare.

Verksamheten i Thomasböle pågick från 1667 fram till 1713 då Stora ofreden bröt ut och stället skövlades av ryssarna.

Viola Fischer förmodar att mormoderns berättelser om pappersbruket baserade sig på minnen som gått vidare från generation till generation.

Då hon den här gången besöker Thomasböle är det som deltagare i byföreningens historiska utfärd. Besvikelsen hon en gång upplevde som ung har för länge sedan bytts ut mot stolthet.

– Minnesmärket är fortfarande inte mer än lite sten, men med kännedom om allt annat som funnits i Pojo och börjat här tack vare skogarna och vattendragen ser man på platsen med andra ögon, säger hon.

På Billstens mark

Thomasböle finns omnämnd bland sevärdheterna i den av Pojo kyrkoby byförening utgivna turistbroschyren, men lockar förmodligen inte till sig några större besökarmassor. Också för flera av utflyktens deltagare är besöket det första. Den sista sträckan avläggs till fots längs en knagglig skogsstig som följer Thomasböleströmmen.

– Man kan fråga sig hur man på 1600-talet beslöt komma just hit för att starta ett pappersbruk, säger Gretel Johansson, byföreningens ordförande och guide för utfärden.

Då papperstillverkningen i Thomasböle inleddes hade bruken i Antskog, Billnäs och Fiskars redan grundats. Marken i Thomasböle ägdes av brukspatronen Carl Billsten och kanske han och biskop Gezelius kände och hade kontakt med varandra från tidigare, resonerar hon.

Brevpapper och biblar

Råvaran för papperstillverkningen i Thomasböle var lump. Den samlades in och bearbetades med hjälp av ett vattenhjulsdrivet stampverk som införskaffats från Sverige. Genom en tillsättning av vatten förvandlades den finfördelade lumpen till en vällinglik massa som formades till ark, torkades och efterbehandlades.

Själva brukshuset ska enligt en beskrivning i Pojo sockens historia ha stått på en liten holme i forsen mellan Thomasböleströmmen och Sumpträsket. Öster om forsen fanns torkhuset och pappersmakarens bostad.

Pappersbrukets första produkt var skrivpapper ämnat för biskop Gezelius brevväxling. Ett av breven skrivet på Pojopapper finns bevarat i Åbo landsarkiv.

Främst tillverkade pappersbruket ändå papper för religiösa skrifter och läroböcker som trycktes på det av biskopen förvärvade boktryckeriet i Åbo. Som det förnämsta verket tryckt på papper från Thomasböle nämns Gezelius finska bibelutgåva - ett verk på 1 572 sidor med en upplaga på 2 200 exemplar.

Gezelius bibel var den i ordningen andra att utkomma på finska och anses i dag mer sällsynt än sin föregångare från 1642.

Sten och frimärke

År 1967, då pappersbruket skulle ha fyllt 300 år, lät Pappersingenjörsföreningen uppföra minnesstenen som i dag utgör det mest synliga spåret av pappersbrukets existens. Gretel Johansson vet att Pojo ungdomsförenings kör sjöng vid stenens invigning, men har inte sett någon dokumentation från tillställningen.

– Jag vet att det också gjordes ett frimärke med anledning av jubileet, men har inte lyckats komma över det själv.

Hon tycker att det skulle vara roligt om det fanns lite pengar för platsens marknadsföring då skyltningen på Pojo hembygdsförenings försorg nyligen förnyats och vägen röjts upp.

– Till nästa år ska vi försöka få upp en informationstavla och placera ut ett bord med bänkar vid minnesstenen, säger Klas Österlund som är hembygdsföreningens ordförande.

Ett skåp med gästbok ingår också i planerna.

Bra sommar i Skarpkulla

Låter de stora turistströmmarna till Thomasböle vänta på sig har Gillesgårdens museum som Pojo hembygdsförening driver i Skarpkulla och utställningen från Stock till stuga haft rekordmånga besökare.

– Utställningen på galleri Fokus i Karis i början av året väckte intresset. Sociala medier och Facebook har också fungerat som bra marknadsföringskanaler, säger Klas Österlund.

Arbetet på nästa års utställning är redan långt framskridet. Namnet på utställningen blir Skogen och vi. I anslutning till den kommer också en smedja att byggas på museets gård i samarbete med Axxells stockbyggarkurs.

Grundades 1667 av biskop Johannes Gezelius i nära samarbete med pappersmakaren Bertil Obenher från Uppsala.

Råvaran som användes var lump.

Totalproduktionen under åren papperskvarnen var igång har uppskattats till mellan 5 och 10 ton.

Förstördes i samband med Stora ofreden 1713. Det dröjde 50 år innan det åter började tillverkas papper i Finland. Då i Järvenoja nära Åbo.

Papperstillverkning av trä inleddes vid mitten av 1800-talet och var startskottet för den finländska pappersindustrins storhetstid.