Pojkar behöver stöd

Trots våra fortsatta Pisaframgångar slår de inhemska experterna larm om pojkarnas situation.

Nya resultat från Pisaundersökningen från 2015, som publicerades i förra veckan, fick inte den uppmärksamhet i de inhemska medierna som de skulle ha förtjänat. Det viktigaste budskapet för Finlands del från Pisa 2015 var att våra femtonåringar fortfarande hör till de bästa i världen. Vi är inte lika bra på naturvetenskaper och matematik som förut, men läskunnighet är alltjämt vår starka sida.

I Pisa 2015 analyserades för första gången femtonåriga elevers förmåga att lösa problem tillsammans med andra. Bland sammanlagt 51 länder rankades finländska elever på tredje plats tillsammans med ett antal andra länder. Att vi klarade oss alldeles utmärkt i gemensam problemlösning är inte särskilt förvånande. Att det finns många icke-demokratiska länder bland de som också klarat sig bra är däremot intressant.

Demokratier bygger på idén om att jämlika medborgare tillsammans löser gemensamma problem. Därför förväntas en god demokratisk medborgare kunna samarbeta med andra och kunna ta deras åsikter och behov i beaktande. Denna idealmodell är speciellt betydelsefull i de nordiska samhällena, som traditionellt genomsyrats av konsensustänkande. Förutom det högt rankade Finland, är de andra nordiska länderna inte särskilt bra på gemensam problemlösning. Island ligger till och med snäppet under OECD-genomsnittet.

Ettan på listan är Singapore, som aldrig har varit en demokrati. Två andra icke-demokratiska samhällen, Hong Kong och Macao, ligger på tredje plats, såsom Finland. I samma grupp finns även Estland, vars demokratiska anor är mycket unga. Grundskolan är det viktigaste redskapet för ett samhälle att uppfostra sina medborgare. Med tanke på hur central samarbetsförmåga är för samhälleligt välmående tyder de nya resultaten på att demokratiuppfostran ofta fungerar bättre i auktoritära länder.

Trots våra fortsatta Pisaframgångar slår de inhemska experterna larm om pojkarnas situation. Flickorna var bättre på gemensam problemlösning överallt, men skillnaden mellan pojkar och flickor var störst i Finland. En likadan, oroväckande stor könsskillnad hittades även på andra delområden i samma Pisaundersökning. Enligt forskarna återspeglar resultaten ett mönster som tyvärr syns även på andra sätt när man studerar finländska pojkars skolgång och plats i samhället. Pojkar verkar vantrivas i skolan, de är passiva och svåra att engagera i undervisningen. Efter grundskolan är risken för pojkar mycket större än för flickor att hamna utanför andra stadiets utbildning eller annan vettig verksamhet.

I Finland är vi vana att i det här skedet trösta oss med att vi ändå har det så bra i jämförelse med andra länder. Men könsskillnaden i skolprestationer bland våra femtonåringar är ett stort problem just i en internationell jämförelse. Jämlikhet är kanske fortfarande, i många olika skepnader, det största dilemmat för ett hundraårigt Finland.

Lauri Rapeli är docent i statskunskap.

Lauri Rapeli Forskningschef vid Åbo Akademi