Plus och minus i ny kommunroll

Bild: Lina Enlund

Kommunernas nya roll både avskräcker och intresserar kandidaterna. Utvecklingsfrågorna blir kvar hos kommunerna, och i Raseborg är trafiken en viktig fråga.

De fyra största partierna har färre kandidater i år än för fyra år sedan, och enligt Kommunförbundets enkät med beslutsfattare är vård- och landskapsreformen en viktig orsak. Personliga orsaker och beslutskulturen i kommunerna har också minskat intresset att ställa upp.

I enkäten anser hela 82 procent av kvinnorna att privatlivet påverkar intresset att engagera sig.

Det är väl en följd av att förtroendeuppdragen tar mycket tid, samtidigt som det blir alltmer krävande att samordna arbetsliv och familjeliv. Dygnet ska dessutom ge plats för både egna och familjens fritidsintressen.

Men det finns också en stor grupp som tycker att kommunernas nya roll efter reformen ökar intresset för att vara med och påverka. Utbildningen, planläggningen och kommunutvecklingen blir kvar hos kommunerna, och de här områdena nämns bland det som lockar till kommunpolitiken.

Raseborg är inget undantag från den allmänna trenden. Här sjönk kandidatantalet med en tredjedel jämfört med valet 2012.

I dagens tidning kommer två förstagångsväljare i Raseborg till tals. Deras prioriteringar speglar på ett intressant sätt de faktorer som i Kommunförbundets enkät främjar intresset för att gå med i kommunpolitiken.

Båda väljarna betonar vikten av fungerande trafikförbindelser. Järnvägstrafiken är en viktig pulsåder. Också de kandidater som intervjuas betonar kommunikationerna.

Det kan vara en reaktion på neddragningarna av närtågstrafiken, och på planerna att köra ned kustbanan och ersätta den med det planerade "entimmeståget" mellan Helsingfors och Åbo över Lojo. Samtidigt accentuerar det pendlingens viktiga roll i staden.

Det verkliga entimmeståget går mellan Karis och Helsingfors respektive Åbo, och den livsnerven vill varken ungdomar eller beslutsfattare i Raseborg ge avkall på.

Järnvägstrafiken finns inte på kommunernas bord, men om inte de och andra regionala aktörer själva lyfter fram att trafiken är en central utvecklingsresurs i hela regionen så gör ingen annan det heller.

De båda väljarna hoppas också på bättre kollektivtrafik inom kommunen. Här har kommunen en litet större styrmöjlighet, till exempel genom att stöda vissa linjer, men det måste finnas en stabil efterfrågan för att de privata trafikföretagen ska ställa upp.

Skolorna har varit en stor fråga under den fullmäktigeperiod som snart är slut.

Medborgarinitiativet om att bevara närskolorna i Västerby, Snappertuna och Klinkbacka remitterades för nya utredningar vid fullmäktigemötet i december. Meningen är att fullmäktige ska behandla frågan den 15 maj, två veckor innan de nya beslutsfattarna träder till.

Det betyder att den omstridda frågan om skolnätet mycket väl kan bli en valfråga.

Att utesluta ingrepp i dagens skolnät är nog oklokt i det här skedet, när reformprogrammet för att förbättra stadens ekonomi har inletts.

Det ligger i alla invånares intresse att staden möter vård- och landskapsreformen på en stabil ekonomisk grund. Varje sektor måste anpassas till strukturer som för mot det målet.

Att tala klarspråk på den punkten före valet visar det ansvar väljarna har rätt att vänta sig av dem som vill föra deras talan.

John-Erik Jansén Ledarskribent