Planförslaget förbiser västra Nyland

En vindkraftspark i skärgården förstör miljön och hotar djurlivet, anser motståndare. Och kommunerna oroar sig för regionens status i landskapsplanen.

Den regionala landskapsplanen för västra Nyland läggs sannolikt fram till påseende i höst. I den ingår en områdesreservation för en omfattande vindkraftspark söder om Ingå och Raseborg (VN 10.4.2018). Enligt planerarna på Nylands förbund är området medtaget i planen eftersom klimatmålen är så tuffa att alternativa energikällor kommer att behövas för att uppnå dem.

Men motståndet mot vindkraft är starkt speciellt i Barösundsområdet. Här har föreningen Pro Barösund skärgård tagit ställning mot vindkraftsparken – på samma grunder som för knappt tio år sedan då debatten senast fördes.

– Vi trodde att området hade tagits bort ur landskapsplanen, men så skedde aldrig. Nylands förbund säger att området finns kvar för att "det måste placeras någonstans". Men det finns ingen lag på att det måste finnas ett vindkraftsområde ute i skärgården, säger Raija Inkinen, som är vice ordförande för Pro Barösund skärgård.

Oroar sig för havsörnen

Inkinens främsta invändning mot vindkraftsparken är att den fördärvar skärgårdsmiljön.

– Jag vill inte att man ska förstöra världens vackraste skärgård med sådana industrianläggningar. Möllorna är 200 meter höga och ingen kommer någonsin att plocka ner dem igen om de en gång byggs, säger hon.

– De borde i stället placeras i hamnar och längs motorvägar där de inte stör.

I sitt officiella uttalande om planen till Nylands förbund nämner Pro Barösund skärgård utöver en försämring av vyerna också buller, turism och naturen som orsaker till att området inte lämpar sig för vindkraftverk. I texten konstaterar föreningen att många hotade fågelarter häckar på de låga men stora skären på området. Över Finska viken går flyttfågelsträck för bland annat sjöfåglar, måsfåglar, tranor, gäss, svanar och småfåglar.

– Hela havsområdet är ett flyttområde för arktiska fågelarter, och hundratusentals fåglar flyger över det varje vår och höst. Speciellt hotade är havsörnarna, för de flyger med huvudena neråt och ser inte möllorna, utan krockar med dem. Många sådana olyckor har hänt på andra håll och har till och med filmats, säger Inkinen.

Pro Barösunds skärgård vill slå vakt om havsörnsstammen, som genom aktiva och målmedvetna satsningar sedan 1940-talet har återhämtat sig och häckar kring en kilometer från det planerade vindkraftsområdet. Enligt föreningen borde revirområdet för örnarna vara tio kilometer.

Övriga faktorer som oroar motståndare till vindkraftsparken är inverkan på fiskbeståndet, som inte har undersökts. Till exempel strömming, vassbuk och sik leker i området och flundran bor där. Området där vindkraftsparken planeras är också viktigt för yrkesfiskare.

Västnyland blir i skymundan

Vindkraftsparken nämns också i Ingå kommuns officiella utlåtande om Nylandsplanens allmänna strukturplan. Vid kommunstyrelsens möte i måndags föreslog Erik Holmberg (SFP) att man skulle nämna vindkraftsparken i en mening där kommunen kommenterade landskapsplanen i allmänhet. Kommunstyrelsen godkände enhälligt tillägget, där kommunen anser att det är "viktigt att frågor som har betydelse för landskapet identifieras, såsom till exempel föreslaget till reserveringen för vindkraftspark i Finska viken."

Överlag bekymrar sig Ingå kommun för landskapsplanens effekter på Västnyland. Mest frågetecken väcker det faktum att Ingå hamn inte fått beteckningen "hamn av internationell betydelse". Kommunen kräver i sitt utlåtande att hamnen i strukturplanen får denna beteckning. Kommunen påpekar att enbart Inkoo Shippings årliga trafik är 32 500 bilar. Också Raseborg nämner i sitt utlåtande som godkändes i måndags att Joddböle borde få statusen hamn av internationell betydelse.

Utöver hamnen är de västnyländska kommunerna och städerna oroade för regionens status. Henrik Wickström (SFP), styrelseordförande i Ingå, tycker att planen inte beaktar regionen i tillräcklig utsträckning.

– Man märker tydligt att planerarna inte har sett på saken ur ett västnyländskt perspektiv. Det talas jättemycket om ESA-banan via Lojo till Åbo medan kustbanan förbigås. Det får inte bli så att kustbanan blir åsidosatt, där finns också utvecklingsbehov, säger han.

Landskapsplanen är principiellt viktig eftersom riktlinjerna där inverkar på prioritering och investeringar i framtiden.

– Därför är det mycket oroväckande om hamnen blir utanför planen, säger Wickström.

Kommuner ogillar trafiklösningar

Aktiviteterna i hamnen talar också för att stamväg 51 ska betecknas som en logistisk utvecklingskorridor. Utvecklingen av stamvägen har stor betydelse för hela regionen, säger flera av de västnyländska kommunerna i sitt utlåtande, eftersom också en del av den tunga trafiken från Hangö använder stamväg 51.

Också Raseborg lyfter i sitt utlåtande upp vikten av att vägsträckan mellan Hangö och Karis bör betecknas som en kollektivtrafikkorridor på samma sätt som stamväg 25, som har den beteckningen. I nuläget anser Raseborg att lösningarna i strukturplanen för kollektivtrafiken inte främjar eller skapar möjligheter att främja regionens dragningskraft som en plats att bo på. Också Hangö stad påpekar i sitt utlåtande om Nylandsplanen bristen på en kollektivtrafikkorridor som sträcker sig ända till Hangö. Hangö vill att kustbanan och stamväg 51 i sin helhet ska betecknas som utvecklingskorridorer för logistik och kollektivtrafikkorridorer i båda riktnigarna.

I Sjundeå kommuns utlåtande är kritiken mot planen tydlig: "I beredningsmaterialet för Nylandsplanen 2050 har man nästan helt förbisett västra Nylands och särskilt kustbanans möjligheter till en hållbar och balanserad tillväxt och utveckling. Det är ett stort misstag att kustbanan inte har markerats som en kollektivtrafikkorridor som ska utvecklas i strukturplanen. Därmed har utvecklandet av västra Nyland inte beaktats på något sätt."

Just kustbanans status är en av stötestenarna för Västnyland i planeringen. Raseborg och Hangö motsätter sig målet att flytta persontrafiken till Åbo att gå över Lojo, och anser att referenser till ESA-banan från Esbo via Lojo till Salo ska avlägsnas från planeringsbestämmelserna. Också Ingå vill att kustbanans verksamhet och möjligheter till utveckling ska tryggas oberoende av vad som händer med ESA-banan.

Nylandsplanen

En helhetsplan för hela landskapet är under arbete. Nylandsplanen 2050 omfattar en allmän strukturplan och tre regionala planer: en för västra Nyland, en för östra Nyland och en för huvudstadsregionen. De regionala planerna läggs sannolikt till påseende i höst. Strukturplanen har behandlats i kommunerna och städerna.

När Nylandsplanen 2050 träder i kraft ersätter den alla tidigare landskapsplaner och etapplandskapsplaner.