Pensionsreformen strävar efter jämlikhet och rättvisa

Inte så dramatiskt. Petra Ekberg-Kontula tonar ner dramatiken kring högre pensionsålder. – Vi mår bättre och lever längre än tidigare, påpekar hon. Bild: Mira Strandberg

I ytterligare två månader kan den som vill anhålla om deltidspension enligt det gamla systemet. Vid årsskiftet förnyas bestämmelserna.

– Vi mår bättre och lever längre än tidigare. På 1990-talet höjdes faktiskt pensionsåldern inom den offentliga sektorn, men samtidigt gjordes andra konstigheter för att sänka pensionsåldern. Till exempel infördes den så kallade pensionsslussen, där man som endast 53-åring fick möjlighet att få arbetslöshetsbidrag och sedan gå i pension som 60-åring. Då är man ännu ganska ung, säger Petra Ekberg-Kontula, utbildare vid den offentliga sektorns pensionsanstalt, Keva.

Hon har under året turnerat flitigt i Svenskfinland för att informera om vad pensionsreformen betyder för gemene man.

– En av de viktigaste poängerna i reformen är att pensionsåldern stiger gradvis. De första som berörs är de som är födda 1955. Deras pensionsålder stiger med tre månader. Därefter stiger den med ytterligare tre månader per år tills den är 65 år. Det gäller dem som är födda 1962 eller senare.

Yngre tjänar pension

Det andra stora som förändras är att procenten för pensionsintjäning blir densamma för alla, oberoende av ålder. Enligt nuvarande system har man tjänat in 4,5 procent extra pension på sin årsinkomst om man jobbat efter 63 år.

– Det slopas från den första januari och därefter förtjänar nästan alla 1,5 procent pension på sin inkomst under hela arbetskarriären. Det positiva är att man efter årsskiftet tjänar in pension redan då man fyllt sjutton.

Nu är den nedre åldersgränsen för pensionsintjäning 23. För att kompensera bortfallet av den högre pensionsprocenten införs ett system som kallas uppskovsförhöjning. Det innebär att de som jobbar längre än sin lägsta pensionsålder får 0,4 procent högre pension varje månad tills de går i pension.

Samma för alla

Syftet med pensionsreformen är att förenhetliga systemet så att samma bestämmelser gäller för alla. Nu finns det nämligen skillnader som beror på ifall man jobbat inom den privata eller den offentliga sektorn.

– Inom den offentliga sektorn finns det något som heter personlig pensionsålder, som de som börjat sin anställning före 1993 kunnat välja. Den personliga pensionsåldern höjs inte.

Dessutom finns möjligheten till en yrkesbaserad pensionsålder, som gäller bland annat lärare och poliser. Också den stiger med tre månader per år, men först från år 2018.

– Både den personliga pensionsåldern och den yrkesbaserade pensionsåldern gäller främst personer som är födda före 1960. De som är yngre än så omfattas alla av den reform som gjordes 2005.

På sina resor till olika orter har Ekberg-Kontula, som själv bor i Kyrkslätt, noterat att många varit osäkra på hur reformen påverkar dem. Hon får också ofta frågan vad som lönar sig när det gäller pensioneringsalternativ i framtiden.

– Men det går inte att svara enkelt på den frågan, eftersom det finns så många saker som påverkar. Allt måste studeras: arbetshistoria, intjänad pension, ålder och så vidare.

Rättvisa mellan generationer

För dem som är närmast pensionsålder är förändringarna rätt små. För de yngre kan det kännas som en större förändring att tänka sig att den lägsta pensionsåldern närmar sig 70.

– Men egentligen är förändringarna inte så dramatiska. Och många faktorer i reformen gynnar också pensionsintjäningen. Till exempel stiger också den övre gränsen för pensionsintjäning, man kan alltså tjäna in pension längre än nu.

Det går också att gå i pension tidigare än den lägsta pensionsåldern genom det som väldigt osmidigt kallas partiell förtida ålderspension. Den skiljer sig från den nuvarande deltidspensionen bland annat genom att alla gränser för inkomster slopas.

– Det betyder att man kan ta ut en del av sin pension och fortsätta i arbetslivet utan att inkomsterna är begränsade.

Rättvisa mellan generationerna är också en poäng med reformen.

– Man höjer pensionsåldern nu så att de unga inte måste betala hela notan.

Fakta

Pensionsreformen 2017

Lägsta pensionsålder: Tidigaste möjliga åldern för ålderspension.

Målsatt pensionsålder: Den ålder där pensionsbeloppet ungefär motsvarar den pension som personen skulle ha fått utan minskning på grund av livslängdskoefficienten.

Mer läsning