Pengar flöt i land

Gav möjligheter. Att Anna Granberg fick anställning i Premarins nya träbåtsverkstad är ett direkt resultat av de extra stödpengarna som fanns att tillgå i regionen. Bild: Kristoffer Nöjd

Efter att FN-steel gick i konkurs sommaren 2012 fick Nyland status som område med akuta strukturomvandlingsproblem. NTM-centralen i Nyland beviljades 1,5 miljoner euro som skulle skapa nya jobb i regionen. I början av 2015 beviljades ytterligare 1,5 miljoner att dela ut till företag i bland annat Raseborg. Hur gick det?

Till företag i Raseborgs ekonomiska region dit också Hangö och Ingå hör har man till dags dato beviljat sammanlagt nästan 2 miljoner euro av dessa pengar.

Enligt Kari Sartamo på NTM-centralen i Tavastland, som tog över besluten om företagsstöd i juli 2014, gick det trögt i början.

– Osäkerheten och de dåliga framtidsutsikterna i det allmänna ekonomiska läget påverkade klart företagens utvecklingsaktivitet.

Av strukturomvandlingspengarna som beviljades 2015 finns det kvar några tiotusen euro som troligtvis kommer att användas för företagsprojekt i Västnyland.

– Någon motsvarande finansieringsform finns inte på kartan just nu men vi kan troligtvis ännu nästa år fortsätta finansiera små och medelstora företag i Nyland som satsar på internationalisering.

Novago i dubbelroll

I den nyländska NTM-centralens regi fram till 2014 beviljades endast ett fåtal företagsstöd.

– Det var svårt i början eftersom vi inte hade fått klara kriterier för vem som är berättigad till stöd. I början sökte många landsbygdsstöd i stället, minns Minna Kylänpää som är företagsrådgivare på Novago.

Det kommunalt ägda utvecklingsbolaget Novago var ett av de bolag som beviljades stödpengar. Novago fick nästan 240 000 euro, bland annat för att hjälpa andra företag söka pengar ur potten på 1,5 miljoner. Man kontaktade ett hundratal företag i regionen.

Under projektperioden 2012-2014 beviljades stöd för sammanlagt 1,1 miljoner euro till företag i Hangö och Raseborg. Projektens sammanlagda värde var 7,2 miljoner euro.

– En del företag har sökt själva, andra har fått hjälp av oss.

Bara bland före detta Koverharanställda grundades ett tiotal företag. På Novago har man räknat att de olika projekten på sikt kan generera upp till 90 nya jobb. Sedan dess har det beviljats ytterligare stödpengar och det finns ansökningar som väntar på beslut.

Kylänpää är en av dem som bland annat informerat företag om de olika stödalternativen och också hjälpt dem med ansökningarna.

– I andra regioner är det lättare att få investeringsstöd. Företag på vårt område behandlas annorlunda på grund av närheten till huvudstadsregionen.

– Gärna skulle processen få vara snabbare. Men när det väl klarnar för vad man söker pengar och man har sina papper klara så tar det inte så länge. Och det att sätta sig in i det egna företaget ordentligt är välinvesterad tid. Det måste finnas pengar i företaget. Om man får 20 procent i investeringsstöd ska man fortfarande själv kunna stå för den resterande 80 procenten.

Lyckat drag

Premarin som är ett mångsyssleri inom båtbranschen är en av Novagos kunder. Företaget i Predium, mellan Skogby och Lappvik, beviljades nästan 65 000 euro i utvecklingsstöd för en 700 kvadratmeter stor hall för förvaring och reparationer av träbåtar.

Enligt företagaren Fredrik Kevins uppfattning var två saker avgörande för det positiva beskedet: Det att han kunde nyanställa och att han kunde producera, i det här fallet träbåtsservice.

Kevin säger att det är mycket jobb med ansökningarna.

– Jag förstår att vissa tappar ivern under processens gång. Visserligen blir det lättare för varje gång.

Stödet som motsvarade 20 procent av investeringen betalades ut först när hallen och verktygen var införskaffade.

– Det skulle underlätta att få pengarna direkt. Men jag förstår att man vill undvika missbruk. Och utbetalningen gick fort. Det var beslutet som tog mest tid.

Utan stödet skulle Kevin inte ha vågat satsa på det nya konceptet. Men det var ett lyckat drag.

– Efterfrågan fanns från början och den har bara ökat.

Hallen som blev klar i fjol sysselsätter två personer varav en, båtbyggaren Anna Granström, på heltid.

Momentum på Kimitoön

Det första företaget som beviljades pengar ur strukturomvandlingspotten var Delipap som tillverkar blöjor och bindor i Ekenäs och Veikkola. Delipap beviljades 450 000 för en investering på totalt 4,5 miljoner euro i en ny produktionslinje

Utvecklingspengarna vara ämnade för små och medelstora företag med projekt som fyllde vissa kriterier. Bara företag med färre än 250 anställda var berättigade till stöd vilket gjorde att till exempel Visko Teepak och Fermion i Hangö, som båda ingår i större koncerner, fick kalla handen.

– Stödpengarna borde kunna användas bredare och friare av regionerna. Kraven var ganska strikta och branschspecifika, konstaterar stadsdirektör Tom Simola med erfarenhet från två strukturomvandlingsområden – Kimitoön och Raseborg.

Även Kimitoön klassades som område med akuta strukturomvandlingsproblem då FN-steels fabrik i Dalsbruk gick samma öde som systerfabriken Koverhar i Lappvik till mötes.

Ministeriet beviljade strukturomvandlingsstödet, en halv miljon euro kom området Kimitoön till godo. Men man fick en hel del extra finansieringspengar för många olika utvecklingsprojekt. Sju åtta olika projekt beviljades sammanlagt över en miljon euro.

– Många ansökte om företags- och projektstöd för landsbygden, det vill säga pengar som fanns att söka ändå, berättar Gilla Granberg, som är utvecklingschef på Kimitoön.

– Vi satsade mycket på att informera företagen i kommunen om olika stödformer.

Ett av de synligaste projekten som startat under stödperioden är utvecklingen av det före detta kustfortet Örö.

– Forststyrelsen sökte och fick miljonbelopp för utvecklingen där, säger Granberg.

Kommunen ordnade också många olika skräddarsydda kurser i samarbete med NTM-centralen. Bland annat byggkurser gjorde att flera personer kunde sysselsätta sig själva och närvårdarkurser gav tio nya närvårdare.

– Vi försökte koncentrera oss på branscher som är starka på vårt område.

Kunde fokusera

Under stödperioden 2012–2015 var arbetslösheten på Kimitoön 11,3 procent som högst. Prognosen var 12 procent.

– Vi lyckades bemästra situationen med en mängd olika åtgärder.

Granberg uppskattar att man kunde kanalisera mellan 10 och 15 miljoner euro i olika stödpengar till Kimitoön under de tre åren.

På Kimitoön var det kommunens egen utvecklingsavdelning som koordinerade kanaliseringen av de olika stödpengarna.

– Vi hade ett bra gäng som jobbade 24/7 med de här frågorna. Vi hade ett tätt samarbete med NTM-centralen och Egentliga Finlands förbund. Till skillnad från ett utvecklingsbolag kunde vi koncentrera oss på en kommun, vår egen.

Granberg sticker inte under stol med att vissa stöd kan vara jobbiga att få ut.

– Det är väldigt byråkratiskt och vi är mycket strikta i Finland. Men om man inte ger sig så lyckas det.

2014–2016

Filterpak 100 180 euro

Hangö stad 278 040 euro

Mannerin Konepaja 70 480 euro

Viktor Ek 125 090 euro

Printal Kiinteistöt 23 620 euro

Tivotron 16 530 euro

Byggnadsapoteket Tjänster 116 260 euro

Clean Kalle 58 780 euro

Helso 47 000 euro

Svartå Gård 200 000 euro

Premarin 65 840 euro

Skåldö Fiskebod 20 000 euro

Stell 38 310 euro

Toroidion 35 310 euro

2012–2014

Mannerin Konepaja 32 800 euro

Delipap 450 000 euro

Jag Marine 200 000 euro

Novago 238 700 euro

Mer läsning