Partipolitik övervinner allt

Båda partierna har därför betydligt mycket mera att förlora om Seinäjoki drabbas av regeringens beslut. Så här enkelt är det.

Jourreformen, som verkar leda till att Vasaborna kommer att se sin sjukhusjour flyttad till Seinäjoki, har förståeligt nog väckt mycket motstånd, även utanför Vasa. Hela Svenskfinland har reagerat starkt, eftersom man ser beslutet som ett direkt hot mot möjligheten att få vård på svenska i Vasa, som ändå tillhör de största svenskspråkiga kommunerna i hela Finland.

Svenskspråkiga i Finland ser naturligtvis jourreformen som en ytterligare försämring av servicen på svenska. Men beslutet har i sig knappast särskilt mycket med språkfrågan att göra, trots att Sannfinländarna finns med i regeringen. De drivande krafterna i vår regering är Centern och Samlingspartiet och det är mot denna bakgrund som man bör försöka förstå detta beslut.

Båda städerna, Vasa och Seinäjoki, har ett centralsjukhus. De är ungefär lika stora, med drygt 60 000 invånare, även om Vasa är lite större. Vasa är tvåspråkigt och skulle därmed ha bättre förutsättningar att erbjuda vård på båda språken, som förstås behövs i Österbotten. Så varför föredrar regeringen ändå Seinäjoki framför Vasa?

Låt oss se på väljarstödet för Centern och Samlingspartiet i det senaste kommunalvalet och riksdagsvalet i Vasa respektive Seinäjoki. I kommunalvalet 2012 var Centerns andel av rösterna i hela landet 31,8 procent, medan den i Seinäjoki var 33,8 och 6,1 procent i Vasa. Samlingspartiet fick 29,7 procent av rösterna i Seinäjoki och 21,5 procent i Vasa. I riksdagsvalet fick Centern i Seinäjoki 31,3 procent av rösterna, men bara 6,9 procent i Vasa. Samlingspartiet fick 22 procent i Seinäjoki och 15,8 procent i Vasa.

Speciellt Centern, och i mindre grad Samlingspartiet, är alltså enormt mycket starkare i Seinäjoki än i Vasa. Båda partierna har därför betydligt mycket mera att förlora om Seinäjoki drabbas av regeringens beslut. Så här enkelt är det. Att försämra levnadsstandarden för Svenskfinland är inte målsättningen, även om konsekvenserna blir negativa. Det handlar enbart om politisk kalkylering, som blir extra viktig när kommunalvalet 2017 närmar sig.

Det huvudsakliga incentivet för partipolitiken är att maximera antalet röster i det följande valet. Denna princip behöver inte betyda att man fattar dåliga beslut – folk i Seinäjoki tycker ju att jourreformen är helt fantastisk. Det är således alltid fråga om man hamnar på den vinnande eller förlorande sidan.

Man kan ju i för sig förstå att partier låter nyttomaximeringen styra beslutsfattandet. Få av oss skulle medvetet fatta sådana beslut i arbetslivet som sannolikt leder till att man själv eller ens nära kollegor blir arbetslösa. Men precis därför bör vi införa nya metoder för demokratiskt beslutsfattande som minskar partiernas möjligheter för och behov av kortsiktig röstmaximering. Den debatten är mycket omfattande och pågår aktivt på många plan.

Lauri Rapeli Forskningschef vid Åbo Akademi

Mer läsning