På Hangö lotsstation finns beredskap i ur och skur

Nära lotsplats. Lotsbåten följer efter fartyget och plockar upp lotsen ute till havs. Bild: Lina Enlund

Havsjobb På Hangö Lotsstation löper arbetet oavbrutet året om. Fortfarande är lotsen viktig för säkerheten till havs, genom att navigera fartyg rätt i hamn.

Utsikten från Hangö Lotsstation är vidunderlig. Härifrån har man fri sikt ut över udden i alla riktningar. Den här förmiddagen är lite gråmulen och vindstilla. En havsörn låter sig lojt bäras av vindarna, och i horisonten mot Åbolands skärgård hägrar silhuetten av Bengtskärs fyr.

Lotsuppdrag Trica

Uppe i stationens torn, väntar lotsålderman Jan Friman på att Ro-ro-fartyget Trica skall göra sin beställning. Trica seglar under holländsk flagg för Transfennica och anlöper vanligen Hangö hamn fyra gånger i veckan. Normalt går hon mellan Hangö och Lübeck, men i dag gör hon en avstickare till Paldiski i Estland.

Elektroniska beställningar

På lotsstationen har vakthavande styrka en preliminär lista på de jobb som står i tur. Uppdragen syns på en stor dataskärm, och senast en timme innan fartyget skall lotsas, skall det lägga in sin order.

– Så länge raden är gul är jobbet obekräftat. Beställningen kommer via Ipad eller telefoner som personalen bär med sig, berättar Friman.

Så sprakar det plötsligt till och Frimans Ipad ger larm och allt verkar hända på en gång. Friman är dock lugnet själv:

– Vi har en timme tid innan vi skall ombord. Nu tar vi våra flytvästar, stämmer av med lotsbåtsförarna och så kör vi till hamnen.

Varierande uppdrag

Eftersom det i det här fallet handlar om en kort lotsning, kör Greger Winqvist ut oss med bil till Hangö hamn, där tidningens utsända går ombord med Friman. Winqvist kör tillbaka till lotsstationen där kollegan Frank Liljestrand väntar i lotsbåten som kommer att plocka upp oss på lotsplatsen. Besättningen på lotsbåten eller kuttern arbetar alltid i par, och minst en av dem måste ha maskinbehörighet. Lotsen däremot måste vara sjökapten till utbildningen.

Ibland arbetar man i annan ordning. Då kan lotsen åka ut med båt till fartyget och navigera det i hamn. Allt beror på hurdant fartyg det handlar om, hurdant befäl det har, väderförhållanden och övriga omständigheter.

Handlar det om längre lotsningar får lotsen ta tåg eller taxi hem då han kommer i land. Handlar det om riktigt långa turer, är Nådendal den sista lotsstationen inom Hangö lotsområde på Skärgårdshavet där en lots från Hangö får arbeta ombord. Efter det är det en lots från följande område som får ta över.

Krävande uppdrag

Att vara lots innebär ett stort ansvar.

– Som lots ansvarar jag för mina uppgifter på kommandobryggan, medan fartygets kapten fortfarande är fartygets befälhavare, med det juridiska ansvaret över farkost och besättning, berättar Friman.

I och med att många rederier i dag flaggat ut till länder där kostnaderna för besättningen är billigare än i "gamla" Europa, ställer arbetet krav på förmågan att kommunicera samt på socialt samspel. Formellt är arbetsspråken finska, svenska och engelska, men i dag talas det mest engelska. Ändå finns det besättningar, till exempel från Asien eller Östeuropa, där man ännu talar än en ganska knagglig engelska.

– Ofta kommunicerar vi i korta meningar. Men det är också bra att inte prata för mycket, eftersom det ökar risken för missförstånd, berättar Friman.

För en lots gäller det att hålla huvudet kallt och kunna läsa av den övriga personalen på kommandobryggan, ifall det uppstår situationer utanför normala rutiner.

– Numera har vi dock bra säkerhetsrutiner för att förebygga risker, säger Friman, och berättar att man till exempel bandar allt som sägs.

Uppstår det en så kallad nära ögat situation tar människan lätt till sitt modersmål. Skulle eventuellt olyckan vara framme kan man i efterhand lyssna på ordergivningen och analysera vad som skett.

– Nog har jag varit med om några situationer där adrenalinet pumpat ordentligt, men inget allvarligt har någonsin inträffat, säger Friman som arbetat som lots i Hangö i tretton år.

Kusten är klar

Väl uppe på Tricas kommandobrygga, 27 meter ovan vattenytan, råder en avslappnad stämning. Väderleken är gynnsam, det blåser en lätt nordlig vind på 7,1 meter i sekunden, och sikten är klar. Kapten Kraakman styr vant ut från kajen med hjälp av några spakar på bryggvingen. Frimans jobb denna gång består av att checka och kvittera olika moment innan avgång. Slutligen anropar han VTS (trafikverkets Vessel Traffic Service) för att bekräfta rutten.

– De ser lugnt ut, inga andra fartyg i farleden, meddelar han kaptenen.

Från lotsplatsen hem till lotsstation

Sedan är det plötsligt snabba ryck igen.

Friman tar de smala trapporna som leder oss ner genom fartyget till en lucka i fartygets sida. Där väntar lotsbåten på oss. Som tur är, har Trica ingen lång lejdare man skall avverka för att lämna skeppet, utan det handlar om några kliv på en repstege och så tar man sig ner i lotsbåten.

Det gäller att stiga rätt på relingen, så den inte försvinner under ens steg. Väl inne i båten är vi tillbaka på lotsstationen på fem minuter. Inalles har sjöresan tagit kanske 15-20 minuter, men det känns som en längre färd än så. Nu får lotsen och båtförarna vänta på nästa uppdrag, medan Trica styr kosan mot vårt södra grannland. Klockan nio samma kväll beräknas hon vara tillbaka i Hangö.

– Visst är det ett intressant jobb, jag har inte haft en tråkig dag så länge jag arbetat här, säger lotsålderman Jan Friman.

Fakta

Hangö lotsstation

För tillfället jobbar 6 lotsar och 7 kutterförare på Hangö lotsstation.

En av lotsarna är såkallad lotsålderman, som bär det administrativa ansvaret för stationen.

De administrativa uppgifterna är i dag i hög grad digitaliserade.

Arbetet kräver god fysik och lotsarna går på omfattande hälsogranskningar vartannat år. Lotsbrevet uppdateras vart femte år.

Mer läsning