"Övriga Nyland blir en bakgård"

Kyrkslätts kommunstyrelse ska inom kort ta ställning till om kommunen vill förhandla om att höra till huvudstadsregionens sjukvårdsdistrikt i framtiden.Bild: VN-arkiv

Hellre ingen separat lösning alls för huvudstadsregionens hälsovård än att Kyrkslätt skulle stå utanför, anser kommundirektören. Övriga kommuner är föga hugade.

Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla vill se en separat lösning för social- och hälsovården inom huvudstadsregionen. Kommunerna har också bjudit in Kyrkslätt att delta i fortsatta förhandlingar om en sådan lösning.

– Vi har byggt upp våra nuvarande hälsovårdstjänster inom ramarna för Hucs sjukvårdsområde, så det skulle vara en naturlig lösning för Kyrkslätt att höra till huvudstadsregionen i det sammanhanget, säger Kyrkslätts kommundirektör Tarmo Aarnio.

Alternativet är att Kyrkslätt hör till ett social- och hälsovårdsområde som omfattar hela Nyland.

– Om det blir en separat lösning för huvudstadsregionen och Kyrkslätt inte är med blir vi i periferin. Då skulle det vara bättre att alla kommuner hör till Nylands social- och hälsovårdsområde, utan en egen lösning för huvudstadsregionen.

Sjundeå blir bakgård

Kyrkslätts val och lösningen för huvudstadsregionen påverkar inte bara social- och hälsovårdstjänsterna i den egna kommunen utan det har följder för hela Nyland.

– Visst skulle vi bli lite som på en bakgård. Det som skulle bli kvar av Nyland skulle bli väldigt stympat, säger Benita Öberg, som är grundtrygghetschef i Sjundeå.

Ett stort frågetecken är fördelningen av kostnader mellan en jättestor organisation för huvudstadsregionen och de små övriga delarna av Nyland. Också den specialiserade sjukvårdens framtid oroar Öberg.

– Hur ska den specialiserade sjukvården hållas på en bra nivå i så fall? Man pratar så vackert om att inte splittra Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt men hur skulle det gå i praktiken?

HNS behövs

Också Karl von Smitten, ordförande för grundtrygghetsnämnden i Raseborg, lyfter fram den specialiserade sjukvårdens framtid i sammanhanget. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS), och då särskilt den specialiserade sjukvården, fungerar enligt honom i dagens läge bättre än folk förstår.

– HNS får inte splittras, det är oerhört viktigt. Det är så väl skött nu och det har en oerhört stor betydelse när det gäller människors hälsa och liv. Det är livräddande grejer vi talar om.

Får huvudstadsregionen en särlösning för att ordna sjukvården blir resten av Nyland ohjälpligen åsidosatt.

– Vi försvagas i periferin, vi har ingen kapacitet att ordna den specialiserade sjukvården på samma sätt som nu. Men om den specialiserade sjukvården blir intakt kan en regional lösning på axeln Högfors-Hangö vara en fungerande möjlighet.

Valfriheten frågetecken

Både Benita Öberg och Karl von Smitten menar att en särlösning för huvudstadsregionen skulle gå emot mycket av tankegången med social- och hälsovårdsreformen.

– Målet att trygga tjänster på likvärdig basis nås inte på det viset, säger Öberg.

– Vardagen kanske inte påverkas alls men jag tror inte att det blir billigare på det här viset, säger von Smitten.

Regeringens förslag till ny lag om social- och hälsovården ska ut på remissrunda i kommunerna i dagarna. Vad kommunerna har att ta ställning till är en annan fråga, eftersom varken frågan om huvudstadsregionens särlösning eller frågan om valfrihet när det gäller hälsovårdstjänster hinner med i förslaget.

– Det är svårt att säga något i det här skedet eftersom valfriheten är central också när det gäller finansieringen av social- och hälsovården. Men vi måste vänta och se vilket paket vi får att ta ställning till, säger Tarmo Aarnio.

Härnäst ska regeringen ta ställning till huvudstadsregionens önskan att planera ett eget social- och hälsovårdsdistrikt. Får kommunerna grönt ljus ska ett tillfälligt förtroendemannaorgan fortsätta beredningen av ärendet.

Kyrkslätts kommunstyrelse behandlar huvudstadsregionens inbjudan att delta i förhandlingarna den 12 september. Om styrelsen beslutar att kommunen ska delta i förhandlingarna blir nästa steg sannolikt att utse representanter till det tillfälliga förtroendemannaorganet.

Fakta

Social- och hälsovårdsreformen

Utkasten till de väsentligaste lagarna som påverkas av social- och hälsovårdsreformen skickas på remissrunda till kommunerna inom augusti. Utkasten som kommunerna ska ta ställning till gäller en lag om ordnandet av social- och hälsovården, en landskapslag och en lag om landskapens finansiering.

I slutet av året ska regeringens förslag nytt lagpaket kring social- och hälsovårdsreformen ges till riksdagen.

Ett utkast till lagstiftning om valfrihet inom hälsovården skickas på remiss i november. Regeringens förslag till lag ska lämnas till riksdagen under våren.

Hela reformen ska träda i kraft i juli 2017.