Över hälften aktiva nog

Finns jobb. Restaurangbranschen är i skriande behov av personal, i synnerhet till sommaren. Ludvig Lindeman, Emilia Forsström och Victor Sundblom i Knipans kök slår gärna hål på myten om att kockar aldrig är lediga. – Man kan nog påverka sina arbetstider själv, säger Sudblom.Bild: Kristoffer Nöjd

Aktiveringsmodellen har skapat aktivitet men även orsakat en viss oro bland de arbetslösa. Om det vittnar personer som arbetar med arbetssökande. Modellen verkar fungera halvbra.

Över hälften av de FPA-kunder som får arbetslöshetsförmåner uppfyllde kravet på aktivitet under den första uppföljningsperioden. Tillsvidare har aktiveringsmodellen inte ökat antalet personer som får grundläggande utkomststöd.

Den första granskningsperioden på 65 utbetalningsdagar enligt aktiveringsmodellen tog slut för en dryg månad sedan.

Folkpensionsanstalten (FPA) granskar aktiviteten hos uppskattningsvis 173 241 personer som fått arbetslöshetsförmåner under denna tid.

Till dags dato har 90 527 personer, det vill säga 52,3 procent, uppfyllt kravet på aktivitet.

Kravet på aktivitet uppfylls om en arbetslös under en period på 65 utbetalningsdagar utför avlönat arbete i minst 18 timmar, tjänar minst 241 euro i företagarinkomster eller under fem dagar deltar i sysselsättningsfrämjande service som ordnas av TE-tjänster.

Under perioden januari-mars fick 177 871 personer arbetsmarknadsstöd från FPA under hela granskningsperioden. Av 4 630 personer krävdes inte aktivitet enligt aktiveringsmodellen. Det betyder att man för 173 241 personers del kontrollerar om aktivitetskraven uppfylls. Över 52 procent av dem, eller 90 527 personer, uppfyllde kraven. Av dessa drygt 90 000 hade 26 103 personer arbets- eller företagsinkomster och 68 462 personer var i sysselsättningsfrämjande service.

Nästan 90 procent av informationen är insamlad. Den slutliga statistiken fås i juli.

I april beslutade FPA att sänka arbetslöshetsskyddet för 80 349 personer. Av dem fick 38,6 procent grundläggande utkomststöd redan i mars, innan arbetslöshetsförmånerna minskades. I april fick 38,4 procent utkomststöd av dem som fick beslut om sänkta förmåner.

Av dem som fick beslut om sänkta förmåner var 1 549 personer sådana som ansökte om utkomststöd för första gången eller efter en paus.

Den slutliga statistiken över den första granskningsperioden enligt aktiveringsmodellen färdigställs i juli. Då vet man hur många som slutligen fick en arbetslöshetsförmån under hela granskningsperioden och hur många av dem som uppfyllde kravet på aktivitet.

"Viss uppgivenhet"

Vi frågade Johanna Lindström, sakkunnig på servicelinjen för stödd sysselsättning på TE-byrån i Raseborg, om hur aktiveringsmodellen har utfallit lokalt.

Har du någon uppfattning om hur situationen ter sig för de arbetslösa arbetssökande i vår region?

– Det är individuellt, behoven och förutsättningarna hos de arbetslösa varierar. TE-byråns tjänster är tills vidare i stort sett desamma som tidigare, det vill säga rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsprövning, jobbsökarträning et cetera. Men bland kunderna är det aningen större efterfrågan på de olika tjänsterna.

Har de arbetslösa klarat sig i samma mån som i hela landet eller sämre?

– Det är svårt att ta ställning, eftersom det här är en så stor fråga som kräver ett helhetsperspektiv på situationen i övriga Finland. Utbudet av tjänster, kurser och utbildningar är större på större orter. Regionala skillnader kan delvis bero på detta. Dock verkar det vara aningen lättare att fylla kurser efter aktiveringsmodellen.

Hur upplevs modellen av era klienter?

– Även det är individuellt i och med att våra arbetssökande har olika bakgrund och förutsättningar att ta emot tjänster och arbete. Många är oroade och klienterna har fler frågor än tidigare om olika tjänster. En viss uppgivenhet kan skönjas hos vissa.

Och för er?

– De frågor som ställs hos oss har vi ofta svårt att svara på i och med att det är betalaren av arbetslöshetsförmånen, det vill säga Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna, som avgör vad som faller innanför aktiveringsmodellens ramar.

Större aktivitet

Stefan Fri som är chef för sysselsättningstjänster vid Raseborgs stad, säger att man har märkt en större aktivitet bland de arbetssökande från och med årsskiftet.

– I början av året var flera av våra klienter oroliga över om de fyller kraven för aktiveringsmodellen då det ännu var oklart vilka åtgärder dit räknas och hade många frågor kring det. Sedan har behovet av rehabiliterande arbetsverksamhetsplatser ökat i och med att fler har önskat att aktivera sig.

Fri säger att det är onödigt snävt vad som faller inom ramarna för aktiveringsmodellen.

– Utbudet borde vara bredare. Till exempel EU-projektet Duuniagentti som vi är med i räknas inte. En uppdatering av aktiveringsmodellen har utlovats i höst och den är välkommen och nödvändig. Jag hoppas att den tillåter ett bredare utbud av aktiveringsmöjligheter.

Fri säger att det också var olyckligt att man började tillämpa modellen i januari då ingen visste någonting om den.

– Aktiveringsmodellen kan ändå bli en bra sak på sikt.

Många tog kontakt

Yle berättade i måndags om Företagarnas i Finland barometer som visade att 80 procent av de små och medelstora företagen i Finland anser att aktiveringsmodellen är onödig för deras verksamhet.

För krögaren Hasse Lundström i Ekenäs har aktiveringsmodellen inte heller haft någon betydelse. Det har blivit allt svårare att hitta personal till säsongen de senaste åren och denna vår är inget undantag.

– Det fattas folk på både i salen och i köket. Det har blivit ett större problem med åren. Många verkar tro att man är låst varje helg. Men det är en myt. Det är bara vissa helger som alla behövs. Man kan nog ha hobbyer och ändå jobba på restaurang, säger Lundström.

Just restaurangbranschen är en av de branscher där behovet av arbetskraft är stort.

– Vi har försökt att våra anställda ska kunna svenska men där har vi varit tvungna att se mellan fingrarna. Följande steg är väl att rekrytera i Estland. Det är knivigt. Men vi är väl alla i samma situation.

Apropå aktiveringsmodellen säger Lundström att han man hade ovanligt många förfrågningar i januari-mars, i synnerhet av personer utan erfarenhet av branschen.

– Men det stannade vid förfrågningar. Därför hade vi en teori om att det var fråga om personer som var tvungna att visa aktivitet.

För Lundström gäller det nu att göra det bästa av situationen.

– Vi får jobba lite längre dagar när det behövs och lite kortare när behovet är mindre. Inom köksmästarföreningen kan man be om hjälp när det strular till sig. Problemet är bara att om det är livligt här så är det livligt överallt, kunderna fördelas ganska jämnt. I synnerhet i Ekenäs har alla fullt upp när staden vaknar till liv.

Jobben i Raseborgsregionen

Specialister inom socialt arbete

Kökschefer

Kontors- och hotellstädare m.fl.

Specialister inom anläggningsarbeten

Allmänläkare

Överläkare och specialistläkare

Tandläkare

Audiologer och logopeder

Gymnasielärare och högstadielärare

Lågstadielärare

Barnträdgårdslärare

Specialister inom reklam och marknadsföring

Psykologer

Arbetsledare inom byggverksamhet

Sjukskötare m.fl.

Aktivitet i Västnyland

Sjundeå. 59 fick personer beslut om sänkta förmåner. Av dem fick 13 personer (22 procent) grundläggande utkomststöd i mars. För april beviljades 9 personer (15,3 procent) utkomststöd.

Raseborg: 404 personer fick beslut om sänkta förmåner. Av dem fick 148 personer (36,6 procent) grundläggande utkomststöd i mars. För april beviljades 139 personer (34,4 procent) utkomststöd.

Lojo: 627 personer fick beslut om sänkta förmåner. Av dem fick 208 personer (33,2 procent) grundläggande utkomststöd i mars. För april beviljades 205 personer (32,7 procent) utkomststöd.

Kyrkslätt: 474 personer fick beslut om sänkta förmåner. Av dem fick 197 personer (41,6 procent) grundläggande utkomststöd i mars. För april beviljades 200 personer (42,2 procent) utkomststöd.

Ingå: 46 personer fick beslut om sänkta förmåner. Av dem fick 6 personer (13,0 procent), grundläggande utkomststöd i mars. För april beviljades 5 personer (10,9 procent) utkomststöd.

Hangö: 128 personer fick beslut om sänkta förmåner. Av dem fick 42 personer (32,8 procent) grundläggande utkomststöd i mars. För april beviljades 41 personer (32,0 procent) utkomststöd.