Oro efter utlåtande om vårdavdelning

Det behövs en barnpsykiatrisk dagavdelning vid Raseborgs sjukhus. Det säger avdelningens överläkare, som ogillar Raseborgs ställningstagande att avdelningen kunde stänga.

Det som nu monteras ner byggs inte hastigt upp på nytt.

Det konstaterar Lotta Lassenius-Panula om Raseborgs sjukhus barnpsykiatriska avdelning, vars framtid diskuteras. Hon är överläkare på avdelningen.

I ett utlåtande tog stadsstyrelsen i Raseborg i måndags ställning för att den barnpsykiatriska verksamheten vid sjukhuset i framtiden bygger på en poliklinik, hemvård och en familjeplats, men att någon egentlig avdelning inte behövs.

Det är inte helt förenligt med det beslut som nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde nyligen fattade och som går ut på att den barnpsykiatriska verksamheten från och med årsskiftet 2016–2017 även består av en dagavdelning som är öppen fem dagar i veckan.

I dag har avdelningen fyra platser och ger heldygnsvård fem dagar i veckan.

Genom att ändra verksamheten så att avdelningen har öppet endast dagtid räknar man med att spara kring 260 000 euro per år. Arbetsstyrkan minskar med 3,5 vårdartjänster och 1 socialvårdare.

– I beräkningarna ingår inte vad man förlorar i intäkter.

Modellen togs fram av en sju personer stor grupp inom sjukhuset som en del av arbetet att slimma verksamheten.

Del i en helhet

Lotta Lassenius-Panula säger att vården överlag utvecklas så att man söker andra alternativ än att ha barnen inne på en avdelning.

– Och det är bra. Men i de fall då det ändå behövs avdelningsvård borde den kunna ordnas i regionen.

Lassenius-Panula säger att barnpsykiatrin i regionen bygger på att barnen från Lojoområdet vårdas i Ekenäs. Sådan har arbetsfördelningen varit av tradition och enligt Lassenius-Panula finns det inte resurser i Helsingfors för att ta över fler västnyländska klienter.

Befarar sämre vård

Hon betonar också svenskans roll i sammanhanget.

– Det här är enda stället förutom Vasa där det finns en barnpsykiatrisk avdelning som fungerar även på svenska.

Lotta Lassenius-Panula befarar att vården börjar halta för de västnyländska barn som skickas till Helsingfors, dels på grund av brist på kapacitet inom vården, dels på grund av bristande eller obefintlig service på svenska.

– För mig är det helt otänkbart att remittera ett helt svenskspråkigt barn till en plats där personalen inte kan svenska. Det skulle inte vara god vård.

Raseborg tog initiativ

Stadens ställningstagande gäller organiseringen av hela den vuxen-, ungdoms- och barnpsykiatriska verksamheten vid Raseborgs sjukhus. Skrivelsen har sammanställts på initiativ av Raseborg och också de två andra kommunerna inom sjukvårdsområdet, Hangö och Ingå, väntas ta ställning till den.

I Raseborg har frågan beretts av grundtrygghetsdirektören Jeanette Pajunen.

Hon säger att staden i väldigt liten utsträckning använder den barnpsykiatriska avdelningen.

När det gäller de språkliga aspekterna konstaterar hon att de flesta som vårdas på avdelningen är finskspråkiga.

– I ställningstagandet finns det en slutkläm om att vården på svenska måste tryggas.

Pajunen säger att det som står skrivet på ett papper visserligen inte alltid blir det som gäller i verkligheten.

Det centrala i Raseborgs ställningstagande visavi avdelningen är att man jämfört med hur vården ges på motsvarande sjukhus, säger Pajunen. Hon säger att det varken i Lojo eller i Borgå finns dagavdelningar likt den i Ekenäs.

– Vi borde klara oss här med den vård som ges till exempel i Borgå.

Cirka 20 barn varje år

Vid den barnpsykiatriska avdelningen vårdas ett 20-tal barn per år. Under de tre åren 2013–2015 var vårdperioderna totalt 67 och antalet patienter 57.

47 procent av vårdperioderna användes av klienter från Västra Nylands sjukvårdsområde och 46 procent av klienter från Lojo sjukvårdsområde. Under de tre åren varierade andelen svenskspråkiga barn mellan 6 och 23 procent, så att genomsnittet landade på 15 procent.

Avdelningen betjänas av en tvåspråkig sjukhusskola.

Lassenius-Panula anser att regionen borde bära ett moraliskt ansvar för att trygga den psykiatriska avdelningsvården på svenska. Hon säger att enheten vid Raseborgs sjukhus kunde ha en viktig roll i framtiden genom att erbjuda vård för svenskspråkiga i hela södra Finland.

Stöder ny modell

Raseborg tog i sitt utlåtande också ställning för en så kallad divisionsstyrning inom den vuxen- och ungdomspsykiatriska verksamheten. Den går ut på att psykiatrin administrativt underställs Helsingfors universitets centralsjukhus, HUCS.

Åtgärden beräknas spara Hangö, Raseborg och Ingå omkring 1,4 miljoner euro per år.

Hangö och Ingå reder ut mer

I Hangö är det tänkt att den aktuella skrivelsen landar i stadsstyrelsen den 20 juni. Innan det behövs lite mer information, säger Elisabeth Kajander som är grundtrygghetsdirektör.

Tanken är att diskutera frågan på följande månatliga möte mellan sjukhusets ledande tjänstemän och grundtrygghetsdirektörerna i Hangö, Raseborg och Ingå.

I Ingå kommer skrivelsen inte att behandlas i kommunstyrelsen innan sommarpausen. Det säger kommundirektör Jarl Boström.

– Mot bakgrunden av de uppgifter vi nu har måste vi reda ut lite mera.

Alla beslut som fattas om vården måste göras med den kommande social- och hälsovårdsreformen i åtanke, säger han.

Mer läsning