Orkestern som blåser liv i Pojo

Pojo blåsorkester har förgyllt musikverksamheten i Västnyland i 40 år. Den tvåspråkiga orkestern som började som en mindre ungdomsorkester år 1978 har med åren utvecklats till en orkester med musikanter i alla åldrar. På söndag firar de sin 40-årsdag med en stor jubileumskonsert.

Pojo ungdomsorkester hade sitt första offentliga uppträdande i april 1978. Undervisningen i blåsmusik åt de unga hade börjat hösten innan. Orkestern fick sin start efter att Pojos förtroendevalda hade bekantat sig med blåsmusik i sina vänorter i Norge och Danmark.

En norsk ungdomsorkester besökte Pojo och övertygade kapellmästaren, Ragnar Nygårdh, att starta en ungdomsorkester i Pojo. Målsättningen var att öka fritidssysselsättningen för de unga, samt att få en orkester med förmåga att uppträda.

År 2002 kom man på idén att även inkludera vuxna i orkestern. Pojo ungdomsorkester blev då Pojo blåsorkester som i dag består av 22 personer, samt en dirigent. Vid sidan om den här orkestern finns en C-orkester som går under namnet Pojo ungdomsorkester och leds av Nanne Vaihinen. En av dem som längst varit med i A-orkestern, Pojo blåsorkester, är Taina Rönnblad.

– Orkestern kom och presenterade sig själva till skolan hösten 1977. Mina föräldrar frågade om jag ville gå med, men det ville jag inte. Under en julfest som ordnades av Arbis samma år spelade jag piano, vilket jag hade gjort sedan sex års ålder, och där uppträdde också orkestern och det lät så bra.

Efter jullovet besökte de skolan igen och då behövde de trummisar.

– Då blev jag övertygad så jag och en kompis bestämde oss för att gå med som trummisar, säger Rönnblad.

Hon gick med i orkestern som tolvåring och då hade hon ingen aning om vad blåsmusik var för någonting. Hon fattade snabbt tycke för den här typen av musik och har varit med i orkestern sedan dess med en längre paus emellan.

– Vi har en fin gemenskap i orkestern och det är jätteroligt att vara med – det har det alltid varit, säger Rönnblad.

Dirigentens nisch: originalmusik och variation

I dag är det Moa Thors som leder orkestern som dirigent. Det här uppdraget har hon haft sedan 2002 då hon flyttade till Karis från Kyrkslätt.

– Jag var dirigent för en orkester i Kyrkslätt före det och hade tänkt att jag skulle börja spela i Pojo blåsorkester, men så blev det inte. Orkestern var i behov av en dirigent och så fick det bli, säger Thors.

Thors har spelat valthorn sedan barnsben. Hon berättar att hon som barn var intresserad av allt som erbjöds och kom därför in på det här intresset.

– Min musiklärare grundade en blåsorkester och delade slumpmässigt ut instrument åt oss. Jag blev tilldelad valthornet och har spelat det sedan dess. Det är ett fantastiskt instrument, säger Thors.

Thors berättar att man måste ha tålamod och lite sittmuskler för att syssla med blåsmusik. För somliga klickar det genast, för andra inte.

– Det som är så roligt med blåsmusik är att det är fråga om väldigt varierande musik. Pojo blåsorkester snusar på en massa olika sorters musik och det är trevligt, säger Thors.

Pojo blåsorkester är en orkester med medlemmar i alla åldrar. Som dirigent vill Thors motivera spelarna och utmana dem.

– Vi spelar både lättare och svårare stycken. Min gyllene regel är att vi till en tredjedel spelar det publiken vill höra, en tredjedel vad jag själv vill och en tredjedel vad spelarna önskar spela, säger Thors.

Hennes nisch som dirigent är att spela mycket originalmusik och finska stycken. Det är också viktigt att blanda med kända stycken och musik som publiken känner till.

– Vi har till exempel spelat The Final Countdown, vilket är lite annorlunda. Publiken uppskattar då det är en blandning av det hela, säger Thors.

Som balsam för själen

Orkestern tränar varje söndag och har några konserter per år. På våren ordnar orkestern en kaffekonsert och på första maj brukar de spela på Stämbacken. Utöver det brukar de ordna en omtyckt farsdagskonsert. Orkestern besöker dessutom Mariahemmet en gång per år – ett besök som är mycket uppskattat.

Utöver det här uppträder orkestern på olika fester och tillställningar. En annan orkestertradition är att åka på resa tillsammans. Taina Rönnblad minns orkesterns första resa.

– Vi åkte för första gången utomlands år 1979 och då åkte vi till Norge där vi marscherade. Efter resan köpte orkestern nya instrument och då böt jag ut trummorna mot ett annat instrument. Jag blev erbjuden en tuba och så fick det bli, säger Rönnblad.

Hur har orkestern ändrat sedan du gick med?

– Under de första tio åren hade vi mycket talkoarbete för att samla in pengar, men i dagens läge har vi knappt något talkoarbete. Vi söker i stället stöd och bidrag från olika fonder. Det är nog den största förändringen – andan har ändrat helt enkelt, säger Rönnblad.

Rönnblad tycker om när det är fart på i orkestern. Hon nämner att de bland annat spelat verk av Queen och potpurri från Les Miserables, vilket man också får ta del av på söndagens jubileumskonsert.

– Blåsmusik är nog inte någon innegrej, men musiken är väldigt varierande. Många brukar fundera vad det är som vi spelar. Det är inte lika självklart vad en blåsorkester gör som till exempel ett rockband, säger Rönnblad.

Det bästa med att vara med i orkestern enligt Rönnblad är att det på sätt och vis blir som en flykt från vardagen.

– När man spelar kan man inte tänka på något annat än det du gör. Du måste lyssna på alla i orkestern, kolla på dirigenten och läsa noterna. Det går inte att tänka på jobb eller hemmet samtidigt. Det blir som en form av avkoppling helt enkelt, säger Rönnblad.

– Kärnan i vår verksamhet är att vi vill erbjuda spelglädje. Det här är en livslång hobby som erbjuder välmående, gemenskap och möjligheten att utveckla musiken. Man blir glad i själen av det helt enkelt, tillägger Thors.

Jubileumskonserten ordnas på söndag, 29 april, klockan 15 i Pojo bibliotek. Lappböle hornkapell från Kyrkslätt gör Pojoorkestern sällskap på scenen och spelarna blir därmed 40 stycken. Dirigent Moa Thors utlovar en konsert med både gamla godingar och nya stycken.

– Det blir filmmusik och låtar från musikaler, jazz och marscher. En salig blandning av allting helt enkelt – som en sillsallad, säger Thors.