Operationer på Raseborgs sjukhus i skottgluggen

I Raseborgs sjukhus utförs bara planerade operationer, dagtid på vardagar. Bild: VN-arkiv/Peter Johansson

Det senaste förslaget i förvaltningsreformen kan i värsta fall tömma operationssalarna i Raseborgs sjukhus. Men enligt Aki Lindén, vd för HNS, skulle det inte spara många slantar.

– Går det så att hela den operativa enheten ryker är det som blir kvar som sjukhus just ingenting. Det blir som en förstärkt hälsocentral. Men det är bara spekulationer och det här är bara ett utkast som ska på remiss.

Det säger Gabriela Erroll, tf direktör för Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS).

På torsdagen publicerades material om dels en ny jourförordning, dels en ny hälso- och sjukvårdslag.

Där finns till exempel förslag om att så kallade kretssjukhus, alltså mindre regionala sjukhus, skulle sluta med operationer och satsa på rehabiliterande verksamhet. Det här är dåliga nyheter för både Raseborgs, Lojos och Borgås sjukhus.

Erroll har ännu inte hunnit lusläsa utkastet till ny hälso- och sjukvårdslag. Hon har i alla fall noterat formuleringen om att så kallad "elektiv kirurgisk verksamhet" i fortsättningen ska koncentreras till sjukhus som har jour dygnet runt. Till motiveringarna hör bland annat att trygga patientsäkerheten och stävja kostnaderna.

Samma pris dagtid

I fjol gjordes drygt 2 000 operationer i operationssal på Raseborgs sjukhus. Till det här kommer ytterligare cirka 900 dagkirurgiska ingrepp.

VNS hör till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Dess vd, Aki Lindén, har också synat utkastet till ny hälso- och sjukvårdslag. Han kallar skrivningar om besparingar vid kretssjukhusen för ideologi och undrar var nyttan finns. I utkastet står att kostnaderna för den operativa verksamheten vid 16 kretssjukhus uppskattningsvis är cirka 200 miljoner euro, varav 160 miljoner är personal- och materialkostnader.

De som skrivit texten räknar optimistiskt med att spara bort personal och material. Så här står det: "En besparing på cirka 160 miljoner euro kommer i så fall att realiseras direkt genom en överföring av kretssjukhusens operativa verksamhet till centralsjukhusen."

Linden säger att de nämnda kostnaderna bara är en bråkdel jämfört med vad den operativa verksamheten vid universitets- och centralsjukhusen kostar.

På Raseborgs sjukhus opererar man endast dagtid, på vardagar. Operationer dagtid är inte den stora kostnadsboven. Samma lön betalas oberoende var operationen utförs.

– Där får man faktiskt inte stora besparingar, säger Lindén.

En annan fråga är om de operationer som i dag utförs vid mindre sjukhus går att flytta över till de stora sjukhusen.

– Då måste man flytta 15 000 operationer från Raseborg, Lojo och Borgå till Helsingfors eller Jorv. Det är ju inte möjligt, inte just nu, säger Lindén.

Han påpekar att man måste hålla isär beredskap att operera dygnet runt och primärvårdsjour. Det är dyrt att ha ett operationsteam på plats både dag och natt. Sådan verksamhet kan koncentreras till färre sjukhus. Övrig jour måste finnas närmare invånarna.

– Min åsikt är att när man talar om jour måste man säga vad som menas med jour. Naturligtvis behöver vi i både Raseborg. Lojo, Hyvinge och i huvudstadsområdet jour så att människor kan komma till läkare klockan 22.10 vid behov.

Den språkliga aspekten har en mycket undanskymd plats i planerna. Lindén är ändå optimist när det gäller de svenskspråkigas rätt till vård på modersmålet. Han tror det går lättare att ordna svensk service i nya, större enheter i huvudstadsregionen jämfört med i dag.

Förvaltningsreformen av vård, omsorg och räddningsväsende har pågått i flera år.

Ett mål är att få ner kostnaderna för specialiserad sjukvård.

Ett annat mål är att skapa en ny arbetsfördelning inom vården.

I pusslet finns många stora bitar, bland annat en förordning om jour och en ändring av lagen om hälso- och sjukvård och socialvård.

Källa: Utkastet till ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen, 19.5.2016, www.stm.fi

Mer läsning