Omsorg, tillit och ledarskap

Det är viktigt för hästen och ryttaren att klara det man misslyckats med.

Den finska hästen är en del av vårt samhälle. Den har varit oerhört nyttig genom tiderna, speciellt inom jord- och skogsbruket. Och omtyckt. Det största antalet – 400 000 – fanns på 1950-talet (HBL 6.8.2017).

Kaskös tidigare stadsdirektör Helge Finell deltog i fortsättningskriget. Han beskriver i sin bok I fält med Er P1 1941–1944 hästarnas betydelse: "Utan hästar skulle våra krigstida infanteriförband (ha) stått sig slätt. Hästen var oumbärlig inte enbart för förflyttningar utan även för att underhållet skulle kunna sköta sina uppgifter".

Det är beskrivande, att 71 000 hästar deltog i vinterkriget och 62 000 i fortsättningskriget. 20 000 hästar dog eller försvann (6.8.2017). Helge Finell berättar också om kontakter mellan hästkarlarna och hästarnas ägare. "Hästkarlarna fick motta paket från hästarnas ägare och brev utväxlades", nämner han.

I dag finns det 20 000 finska hästar och det är andra tider. Hästarna har sin största betydelse inom rekreation och sport. Själv följer jag med barns och barnbarns intresse för hästar och ritt. Ibland som chaufför för att de ska komma till stallet, ibland som åskådare vid manegen. Det är roligt att se hur duktiga och samvetsgranna de är i stallet och då de rider. Jag har stor respekt för hästar. De är stora och tunga. Lotta går in i spiltan, städar, lyfter och putsar hästens hovar, sadlar den och leder ut den för att rida. Jag står på betryggande avstånd. Johanna säger att man måste vara konsekvent och stark då man rider. Är man osäker och darrig blir också hästen osäker och stapplig. Det är frågan om kommunikation, säger hon.

– Ledarskap har jag lärt mig av hästar, skriver Max Mickelsson, direktör vid Microsoft Finland och Irland, i HBL (10.8). "Ge inte signaler som är motstridiga", betonar han och fortsätter: "Man ska lita på hästen. Den kan och måste få utrymme och autonomi för att hitta steget och hoppa. Ryttaren ska inte hoppa innan hästen hoppar. Annars finner man hästen på andra sidan av hindret i förhållande till ryttaren". Byt ut ordet häst mot företag, kommun eller ministerium, och du inser det goda i Mickelssons syn på ledarskap.

Det är ett faktum att flickor/unga kvinnor läser mera i skola och på universitet än pojkar/unga män, vilket betyder att de tar över allt flera ansvarsfulla uppgifter i samhället. Och då har de nytta av vad de lärt sig av hästar och ritt. Som till exempel; misslyckas man ska man direkt försöka på nytt och korrigera. Det är viktigt för hästen och ryttaren att klara det man misslyckats med. Detsamma gäller på jobbet; i företaget, i kommunen och på ministeriet.

Pojkarna då? De unga männen? Alla kan inte bli hockeyspelare i NHL eller KHL, formel 1-förare eller fotbollsspelare i HJK. De måste läsa, studera och skaffa sig kompetens för att platsa i arbetslivet!

Kaj Lindholm tidigare stadsdirektör