Om Sjundeås inneluftsproblem

Det är någonting som inte stämmer i processerna kring inneluftsproblemen i Sjundeå.

Det kan inte vara så att en byggnadsteknisk konsultutredning konstaterar att det finns "mikrobskador som kan vara orsak till inneluftsproblemen" i en byggnad, varefter man gör en renoveringsplan med en "miljonprislapp". Så enkelt är det inte och tyvärr är inneluftsproblemen inte enbart ingenjörskunskap. Och var finns basuppgifterna om omfattningen av symtomen?

Alla med elementära kunskaper i mikrobiologi vet att vi inte bor i en steril värld och att hundra procent av oss blir exponerade varje dag av "mikrober" och att det på människan lever cirka tiotusen olika mikrobiologiska arter såsom mögel, jästar, bakterier, protozoer och så vidare.

Forskning gjord av Allergisjukhuset vid HUCS (Kuntalehti 4/17) har undersökt arbetsplatser med inneluftsproblem sedan 1995 och har listat de tre viktigaste orsakerna, vilka i rangordning är: Oduglig ventilering, dålig städning samt damm, och fuktskador. På de arbetsplatser som hade misstänkta inneluftsproblem hittades betydande fuktskador i endast tio procent. Denna uppfattning stöds bland annat av Duodecims God medicinsk praxis och av Inneluftsförbundet.

I konsultrapporten beträffande fuktskadorna i AKK-skolan, hade man av någon märklig orsak uteslutit ventilationen. Varför? Så det finns ingen officiell information beträffande ventilationssystemens tekniska nivå, dimensionering, driftsrutiner, temperatur-, fukt- och koldioxidvariation och så vidare. Det enda som rapporten säger är att det i luftkonditioneringens maskinrum finns "överflödiga saker och utrymmet behöver städas." Har förfarandet varit detsamma när det gäller övriga fastigheter?

Vi som minns hur det var att gå i byskolor vet att efter varje lektion var det var "jourens" främsta uppgift att öppna klassrummets första och sista fönster. Varför? Jo för att få in frisk luft och ut med fukt och koldioxid som gör oss trötta.

Sedan beträffande luftrenare: Enligt Andningsförbundet är luftrenarna närmast gjorda för att avlägsna svävande damm. Samt att de icke är gjorda att "ersätta en god städning eller ett fungerande ventilationssystem". Så vi skall hoppas att det finns klara registrerade driftsdata över deras nytta och funktion i förhållandet till kostnaderna.

Jag hoppas att man också har undersökt vilken inverkan städkemikalierna har på känsliga personer. I synnerhet om man använder den nu för tiden så populära leave on-städningsteknologin som låter städkemikalierna bli kvar på objekten.

Jag förstår väl att pressade tjänste- och förtroendepersoner söker lösningar. Så fortsätt med mera öppenhet och dialog.

Hans Berglund Sjundeå