Oljebekämpningen rejält i underkant – oroväckande för vår skärgård

Skenet bedrar. Finska viken är smal och grund och livligt trafikerad. De vanligaste vindarna blåser från söder och sydväst. Det gör den finländska kusten med dess skärgård ytterst sårbar vid en oljeolycka.Bild: Arkiv/Niclas Tallqvist

I takt med att fartygstrafiken på Finska viken ökar så ökar också riskerna för en oljeolycka som skulle drabba den västnyländska skärgården hårt och länge. Men vilken är den reella finländska beredskapen om det värsta skulle ske?

Om ett tankfartyg som i dag kan lasta upp till 200 000 ton, i ogynnsamt väder av tekniska eller mänskliga orsaker, hamnar på fel kurs skulle det resultera i en långvarig förorening av den västnyländska skärgården.

Varje dag transporterar tankfartyg cirka 170 000 ton olja utmed Finska viken och mängden förutspås öka.

Tankfartygen varierar i storlek men till exempel i Muuga har man haft fartyg i storleksklassen 180 000 ton på besök.

Kritiska tiden under ett dygn

Enligt kalkyler rör sig oljan på havsytan i en fart som motsvarar 3 procent av vindens hastighet. Det betyder att den vid ett spill sprider sig med en fart på 1 300 meter i timmen. Sker det exempelvis en oljeolycka med ett spill på 20 000 ton utanför Porkala udd i 10-12 meters vind mot land, det vill säga i normalt höstväder, så når ett 24 kilometer långt oljestråk skären inom 14 till 17 timmar.

Finland har 19 fartyg utrustade men oljeuppsamlande teknik. Dessa så kallade mångfunktionella fartyg har en sammanlagd lastkapacitet på cirka 6 000 ton olja. De är visserligen modifierade efter hand men majoriteten av fartygen är byggda på 1980-talet. Dessa långsamma fartyg med liten lastförmåga härstammar med andra ord från en tid då de få tankfartyg som rörde sig på Finska viken lastade 25 000 till 30 000 ton olja.

Lång stiltje

Mellan 1990 och 2011 stod utvecklingen nästan stilla. Tankkapaciteten hos landets bekämpningsflotta utökades med bara cirka 300 ton under denna period på drygt 20 år. Problemet, som i allra högsta grad berör Västnyland, är att detta inte närmelsevis motsvarar den ökning i kapacitet som skett i handelsflottan som rör sig i vår närhet, där tankfartygen i dag kan lasta upp till 200 000 ton olja.

Sedan 2011 har flottan utökats med tre nya fartyg Otava, Louhi och Turva med en sammanlagd kapacitet på 2 500 ton där Louhi och Turva står för merparten av tillskottet med sammanlagt 2 400 ton. Tillskottet är ändå av ringa betydelse sett till det nationella målet för bekämpning av olja på Finska viken som är att samla upp 30 000 ton på tre dagar.

Olika ambitioner

Med tanke på realiteterna kan målet tyckas ambitiöst. Det förklaras med att riskerna är störst för Finland. Magnus Nyström som är specialsakkunnig på Miljöministeriet räknar upp till exempel den växande trafiken på Finska viken, i synnerhet tankertrafiken, vår skärgård som innebär en mycket lång strandlinje och den dominerande sydliga vindriktningen.

– Men ensamma klarar vi det inte, säger Nyström.

Målsättningen på 30 000 ton som baserar sig på ett scenario där två lasttankar på ett stort tankfartyg totalförstörs till exempel i samband med en sidokollision, förutsätter med andra ord internationell assistans.

– Vi strävar efter att uppnå målet tillsammans med grannländerna, det vill säga inte enbart med vår egen bekämpningsflotta, intygar överinspektör Heli Haapasaari på Finlands miljöcentral.

Länderna kring Östersjön har genom Helsingforskommissionen HELCOM satt som mål att man ska kunna samla upp 5 000 ton olja på tre dagar vilket med andra ord är mer realistiskt men rejält i underkant om olyckan var framme.

Finland önskar höja målet till 10 000 ton när HELCOM sammanträder inom HELCOM-samarbetet i juni. Men också det är i minsta laget. Sett från den västnyländska kusten borde den verkliga uppsamlingskapaciteten vara minst 15 000 ton på 20 timmar.