Ökad sortering visar på vilja

EU styr sina medlemsländer mot en ännu effektivare återvinning, vilket är välkommet. De nya nyckelorden stavas cirkulär ekonomi.

De stora mängder med mat, förpackningar och annat material som varje dag dumpas eller slängs i soporna är ett av de yttre tecknen på människans likgiltighet och kortsiktiga tänkande. Enligt det europeiska medienätverket Euractiv producerades enbart inom EU kring 2,5 miljarder ton avfall år 2014. En tredjedel härstammade från byggsektorn och en tiondel från hushållen.

Naturen tar stryk och samtidigt handlar det om ett slöseri med resurser.

Till all lycka är det ett problem som allt fler fått upp ögonen för och som går mot en ljusare lösning, i varje fall i Europa. Det finns redan flera länder där nästan allt avfall återvinns eller komposteras och där endast någon eller några procent av soporna deponeras, det vill säga kanaliseras till slutförvaring.

EU vill skruva upp takten och i april bestämde EU-parlamentet att minst 65 procent av allt kommunalt avfall i medlemsländerna ska återvinnas senast år 2035. Delmålet är att minst 55 procent återvinns år 2025.

Till det kommunala avfallet räknas soporna från hushåll och företag, så indirekt berörs alla av den här styrningen.

I Finland deponeras numera endast en bråkdel av avfallet – år 2016 var andelen 3 procent – medan en stor del bränns.

År 2016 återvanns eller komposterades 42 procent av soporna i landet. I det här avseendet ligger vi efter både Danmark (48 procent) och Sverige (49 procent), men även bland annat Polen och Litauen som återvann eller komposterade 44 respektive 50 procent av sitt avfall år 2016.

Har vi skakat på huvudet åt det avfallskaos som ibland uppstått i och kring Neapel ska vi tänka på att också italienarna återvann eller komposterade drygt 50 procent av sina sopor år 2016 (även om de deponerade drygt 27 procent av avfallet).

Förbränningen av sopor ger energi och är därför ingen dålig lösning, men då återvinning anses vara en bättre utväg har Finland ännu mycket att ändra på.

Vi borde utveckla den cirkulära ekonomin, det vill säga kedjan där avfallet blir ny råvara – eller egentligen så att det aldrig hinner uppstå verkligt avfall i fråga om vissa material. Den här saken betonas i en rapport som konsultbyrån Material Economics nyligen utarbetade på uppdrag av jubileumsfonden Sitra och European Climate Foundation.

Fyra material lyfts fram, nämligen plast, aluminium, stål och cement. I rapporten sägs att en mer cirkulär ekonomi skulle hjälpa EU att märkbart minska på sina industriutsläpp.

De enorma plastöarna i haven och den fortsatta avfallsdumpningen i stora delar av världen visar att vi fortfarande har en lång väg att gå.

I fråga om plasten föreslår EU-kommissionen nya och strängare regler för en mängd engångsprodukter av plast och för fiskeredskap som innehåller plast. Även om Europa står för endast en liten del av det skräp som smutsar ner världshaven är också det här ett årtag i rätt riktning.

Blickar vi några decennier bakåt var inställningen till sopor en helt annan i vårt samhälle. I färskt minne finns de öppna avstjälpningsplatserna där allt dumpades. På fälten där måsarna gjorde råttorna sällskap blandades bilbatterier och matrester med papper, kartong, byggrester, glas, konservburkar, metallskrot, kläder, möbler – allt.

Mot den bakgrunden kan dagens sophantering och återvinning i stora delar av Europa beskrivas som ett lyckat projekt. Attityderna förändras.

Niclas Erlin Reporter