Också naturprojekt lever på stödpengar

Sune Helenius gillar att jobbet med naturfilmer är mångsidigt – det kräver pedagogisk insikt, konstnärlig vision och tekniskt kunnande. Bild: Sune Helenius

Naturfilmer för skolbruk och unik uggleforskning är två av naturprojekten som får stöd av Svenska kulturfonden.

– Det finns otaliga berättelser ute i naturen, det gäller bara att fånga dem, säger Sune Helenius från Ekenäs.

Han är biologen som redan under studietiden för 25 år sedan började intressera sig för fotografering och film.

– Jag började filma och fota med min rumskamrat. Sedan visades filmen Havsstranden på Skol-tv och jag fick några filmer sålda till Sveriges utbildningsradio. I dag används mina filmer i många skolor i både Finland och Sverige.

För några år sedan skapade Helenius webbportalen naturstigen.fi, där han samlat filmer och serier kring teman som årstiderna, blommor, fågelarter, olika växtmiljöer och så vidare. Portalen når nu 200 000 tittare. Det färskaste stipendiet går till en ny serie där det första avsnittet handlar om havet. Filmen behandlar havets utveckling, havsbiologi, hur havet fungerar och havets historia.

– Jag har rört mig mycket ute i skärgården och havet är en stor inspiratör för mig. Det är en av livets grundenheter, säger Helenius.

Naturen motiverar

Naturstigen.fi finansieras helt med privata fondmedel.

– Stipendierna är helt avgörande, utan dem går det inte att göra professionell film eftersom marknaden är helt för liten här.

Motivationen för sitt jobb får han av det han filmar: naturen.

– Det är viktigt att få ut kunskap om naturen till barnen så de förstår varför det är viktigt med hållbar utveckling, varför vi behöver alla arter, rent vatten och så vidare. Dessutom ger naturen så mycket lugn och ro och ny inspiration.

Utpräglad nattuggla

Ett annat projekt som finansieras av Svenska kulturfonden är Andreas Lindéns inspelning av kattugglehanars läten. I fyra år har han följt med en kattugglepopulation i gränslandet mellan Kyrkslätt, Lojo och Sjundeå och spelat in hanarnas spelläten.

– Kattugglan är en utpräglad nattuggla som har en aktivitetstopp en timme efter solnedgång och sedan igen på efternatten. Jag spelar upp ett spelläte av en främmande kattugglehane och ifall någon svarar så spelar jag in responsen, säger han.

Det som gör Lindéns material unikt är att hans inspelningar följer med samma individer över längre tid, men än krävs det mera för att man ska kunna identifiera till exempel effekter av åldrande.

– Tidigare forskningar har följt med kattugglor i kanske ett år och kollat hur individerna låter. Men det som saknas är material på hur samma individers läte förändras med tiden. Varje uggla har ett individuellt läte .

Det inspelade materialet har nu för första gången använts i forskning, i en pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi. I avhandlingen undersökte Patrik Korn spellätet hos kattugleindivider med olika färgmorfer, rödbrun eller grå. Resultatet visade visserligen att färgmorferna inte inverkar på ugglornas läte men Lindén är upprymd ändå.

– Vi lyckades skapa ett aggressivitetsindex som visade att ugglorna först är mera uppretade när de svarar på ett läte, men att de sedan lugnar ner sig.

Mångåriga stöd

Både naturstigen.fi och kattuggleprojektet har under flera år fått stöd av Svenska kulturfonden.

Sune Helenius fick nu 6 000 euro för utbildningsfilmen Fakta om: Havet och 5 000 euro för att vidareutveckla naturstigen.fi och göra filmen Så gör djur.

Andreas Lindén, som jobbar som specialforskare på Novia i Ekenäs, tilldelades 1 962 euro för insamling av kattugglehanars spelläten och presentation av resultaten.