Också busslinjerna måste bli bättre

Medlemskap i Helsingforsregionens trafik (HRT) är inte i sig tillräckligt för att förbättra kollektivtrafiken i Sjundeå, anser kommunalvalskandidater. Och skolfrågan i Sjundeå, den är ingen enkel ekvation.

– Ett medlemskap i HRT löser i sig ingenting, men det är ett medel för att nå våra mål. Vad vi uppnår är en förhandlingsfråga och något som vi ska börja diskutera med HRT, säger Harri Haanpää, som ställer upp i valet för De gröna i Sjundeå.

Han får medhåll av nuvarande fullmäktigeordförande Arja Alho, som kandiderar för SDP.

– Om vi vill ha bättre tågtrafik är det nästan nödvändigt att vara medlemmar i HRT. Det ger oss större muskler att förhandla med Trafikverket och Kommunikationsministeriet.

– Förutom tågtrafiken behöver vi också nyckellinjerna, som fungerar väl i dagens läge, säger Alho.

Bättre trafik lockar folk

Anette Oravakangas (SFP) och Hasse Kullberg (Saml) är kommunalvalskandidater som inte sitter i fullmäktige nu. De är eniga om att kollektivtrafiken måste utvecklas och hoppas båda på att tåg och bussar ska kunna föra folk på arbete och till skola.

– Jag använder själv kollektivtrafik dagligen och vet att den behöver förbättras rejält. Vi måste få mera tåg men också oftare bussar från Sjundeå mot Lojo, Ingå och Kyrkslätt, säger Kullberg.

– Kollektivtrafiken behöver förbättras också för att vi ska kunna utveckla Sjundeå och vill ha mera invånare hit, säger Oravakangas.

Informationen om nyckellinjernas tidtabeller, som kritiserades av en väljare (se artikel intill), är ett klart utvecklingsområde.

– Jag hoppas att också Sjundeå kan göra digitala framsteg. Vi ska inte ha tidtabeller på papper utan en applikation som folk kan ladda ner till sin mobil. Jag hoppas att detta är något som vi får resurser till, säger Alho.

Regler behövs

Den kommunala byråkratin kring byggande och planering delar kandidaternas åsikter. Regler kring byggande upplevs dels som helt onödiga, dels nödvändiga.

– Vissa av dem borde helt slopas, det finns nog för mycket där. Men det är också bra att det finns vissa regler att man inte hittar på och gör vad som helst. Men det finns i nuläget reglementen som gör det nästan omöjligt att bygga ett hälsosamt hus som inte har dålig luft, säger Kullberg.

Arja Alho drar en lans för gemensamma riktlinjer.

– Jag tror inte att vi har för mycket byråkrati. Vi behöver regler om byggande för att vi har ett fint landskap att bevara och vi behöver veta att det är väl planerat. Det är också viktigt för att säkra allas lika rättigheter. Men det som är viktigt är att vi betjänar kommuninvånarna så att det inte tar för lång tid, säger hon.

Harri Haanpää håller med.

– Hanteringen av bygglovsansökningar har ibland stockats. Vi har ökat resurserna där, för visst är det något vi måste få i skick då vi vill att familjer ska kunna bygga hus här.

"Språkbad är nödvändigt"

Arja Alho och Hasse Kullberg anser båda att språkbad är en viktig sak i en kommun som Sjundeå.

– När jag flyttade till Sjundeå gjorde jag det för barnen och jag var glad att de kunde gå i svensk skola här. Jag tror att många som flyttar hit tänker på samma sätt – de hoppas att det ska vara en naturlig miljö där barnen kan lära sig två språk. Därför tror jag att det är absolut nödvändigt med språkbad, åtminstone på dagis men kanske också i skolan, säger Alho.

– Språkbad är helt nödvändigt i Sjundeå. Gamlingarna här kan bara svenska medan ungdomarna inte kan något alls. Vi är en tvåspråkig ort och det finns av bådadera. Åtminstone i dagis borde det finnas språkbad, säger Kullberg.

Anette Oravakangas barn går i Sjundeå svenska skola, där finskspråkiga Päivärinneelever också är inhysta. Hon ser fördelar med arrangemanget, men bara i viss mån.

– Jag tycker inte att alla barn ska gå i samma skola. De kunde bra ha gemensam verksamhet någon timme i veckan, men inte så att skolorna helt är tillsammans, säger hon.

Däremot är den tvåspråkiga eftisverksamheten i skolan en mycket bra lösning, anser Oravakangas.

Skolnätet är en utmaning

Arja Alho kopplar ihop språkbadsfrågan med Sjundeås största dilemma just nu: skolorna och inomhusluften.

– Jag ser en möjlighet att koppla ihop språkbadsfrågan med framtidsplaneringen av våra skolor. Det är svårt att säga hur framtiden för skolorna ska se ut, men jag är säker på att vi kan få skolor med god inomhusluft i framtiden.

– Jag tycker att vi borde ha skolor på de tre ställen som nu finns, alltså Sjundeå svenska skola skilt och sedan Aleksis Kiven koulu och någon slags skola vid Päivärinne. Om det sedan ska vara grundskolan eller något annat är svårt att säga, men den borde renoveras, för där finns så mycket plats utomhus för barnen att röra sig. Det finns det inte vid de andra skolorna, säger Oravakangas.

Ett skolcentrum som skulle slå ihop alla skolor har kastats fram som ett alternativ, men kandidaterna är inte helt övertygade.

– Jag kan inte riktigt tro på en lösning där alla skolor skulle slås ihop till en enda helhet, säger Haanpää.

– Vi måste se om vi kan ha tre skolor eller om vi behöver några gemensamma lösningar som betyder att vi förutom att renovera de gamla byggnaderna också bygger något nytt. Det är viktigt att det finns närservice, och det gäller också de minsta eleverna på klass ett och två. Men kanske kan de äldre eleverna gå i en annan skola, säger Alho.

Kunde bli mer än skola

Hur skolbyggnaderna ska åtgärdas har ingen några direkta svar på.

– Det kritiska läget måste nu först åtgärdas. Sen tycker jag att vi ska försöka renovera så bra som möjligt, tills det går att bygga hälsosamma hus igen, säger Kullberg.

När skolorna renoveras eller byggs anser Haanpää att det är viktigt att inte spara på fel ställe.

– Jag hoppas att vi i ett sådant fall kunde se över möjligheterna att få in biblioteket i skolbyggnaden och kanske också andra utrymmen som kunde användas på kvällar och veckoslut, säger han.

Mer läsning