Nytt steg då kabeln kommer

Bild: Lina Enlund

Marknadsföringen av Västnyland som etableringsort för en eller flera datacentraler tar hela tiden nya kliv framåt. De möjliga platserna är nu fyra, och flera är på väg. I höst börjar säljarbetet på allvar.

Efter flera år av lobbning får Västnyland om några månader en egen förgrening av den supersnabba datakabel som togs i drift mellan Helsingfors och Tyskland i mars 2016. Förgreningen till Hangö ska vara redo för bruk efter årsskiftet. Upptakten har märkts särskilt mycket i vår och sommar.

– Det finns jättemycket drive i det här projektet just nu, säger Fredrika Åkerö, utvecklingschef i Raseborg.

Under det senaste året har Hangö och Raseborg, samt de regionala företagen som står bakom bolaget C-Fiber Hanko, byggt upp ett digert marknadsföringspaket för de möjliga etableringsorterna i regionen. I marknadsföringen förs de fyra platserna, där kommunerna nu visionerar framtida datacentraler, fram som Hanko 1–4.

– Vi använder Hanko som varumärke för alla platser. Vi har alla varit överens om att det är mera säljande än till exempel Horsbäck på engelska, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.

Den internationella marknadsföringen är nämligen huvudprioritet då i bästa fall it-jättar i stil med Google, Facebook och Alibaba ska lockas till Västnyland. Allt material finns därför också på engelska.

Tre platser i Hangö

Hangö står för hela tre av de än så länge fyra potentiella platserna. I Raseborg har staden detaljplanerat för en datacentral i Horsbäck, i Hangö är de gamla billagringsplatserna i Hangö norra samt det gamla fabriksområdet i Koverhar dragplåster.

Dessutom erbjuder Hangöföretaget Printal nu en färdig fabriksbyggnad för en datacentral. Byggnaden blev tom efter att Printal sålde en del av sin verksamhet år 2014, och den senare flyttade till Sverige. Byggnaden omfattar drygt 10 000 kvadratmeter, men kan utvidgas till nästan 50 000.

– Vi har talat om det länge, men nu har vi i princip fyra platser, alla ganska olika, säger Strandell.

Utom för Printal finns det skisser över hur datacentralerna skulle kunna byggas och se ut på samtliga möjliga etableringsorter.

Redan förra sommaren publicerade Hangö stad material på nätet och sedan dess har Raseborg följt efter. Dessutom har städerna publicerat en gemensam broschyr och representanter för kommunerna och C-Fiber Hanko har besökt Calais i Frankrike där kabeln tillverkas. Denis Strandell tycker att Västnyland är välförberett för datakabelns ankomst i höst.

– Utan vidare. Och då kabeln läggs får våra intentioner mycket mera potential. Det är mycket lättare att marknadsföra konceptet med en färdig förgrening.

Megasite i Koverhar

I höst ska Hangö och Raseborg därför skissa på mer konkret och riktad marknadsföring. Under det senaste året har konsultföretaget CTS marknadsfört vad Västnyland kan erbjuda datacenterbranschen i framtiden.

– De har marknadsfört oss, har kontakter i branschen och har lobbat på internationella mässor, sådant vi inte har resurser till själva. Nästa steg är att lista våra styrkor och svagheter, säger Fredrika Åkerö.

Hangö har redan i sommar haft en förfrågan om en etablering, men där visade sig kriterierna vara för olika det regionen kunde erbjuda. Trots att Västnyland gärna får locka it-jättarnas stora etableringar finns det ändå en mängd alternativ.

– Aktörerna i datacentersindustrin är mycket heterogena, säger Strandell.

Både storleken på de västnyländs­ka etableringsorterna och vad de kan erbjuda riktar sig på motsvarande sätt till vitt skilda koncept.

Exempelvis Koverhar marknadsförs som en "megasite" med mark på upptill 100 hektar. För Koverhar lyfts även närheten till havet för kylning, möjligheten att bygga solkraftverk för energibehovet och möjligheten att sälja överskottsvärme till fjärrvärmenätet fram. I början av sommaren publicerades ett Youtube-klipp som visar Koverhar som plats för en stor datacentral.

Potential i Harparskog

Både i Koverhar och Hangö norra skulle datacentralen kunna ingå i en industri- och företagspark, medan Printal åtminstone än så länge handlar om en mindre skild enhet.

Också i Horsbäck är utrymmet mera begränsat, men även där skulle en potentiell datacentral ingå i en tilltänkt företagspark. Raseborgs stad har talat om 28 nya företagstomter för industri- och lagerbyggnader med mellan 200 och 400 nya arbetstillfällen. Platsen för datacentralen har reserverats i hörnet av Västanbyvägen och Gropvägen.

– Den är redo, men vi har också flera tomter på kommande. Ett område vi tror på är det nya industriområdet som planläggs i Skogby och Harparskog, säger Åkerö, men tillägger att Raseborg medvetet gått in för att inte låsa sig vid att planlägga områden enbart för datacentraler.

– Det lönar sig att ha användningsändamålen mera öppna, och frågan är också hur mycket vi ska satsa på infrastrukturen innan processerna går vidare, säger Åkerö.

Givande samarbete

Åkerö poängterar att allt handlar om ett långsiktigt arbete, och ett starkt samarbete mellan Hangö och Raseborg. Hon är mycket glad över att det fungerat så bra ända från början.

– Det finns ingen tävlan om var etableringarna kan ske. Allt är en vinst för regionen.

Hon ser dessutom på hela projektet i ett vidare perspektiv.

– Det här känns jättebra inför framtida samarbeten, särskilt kring näringslivet.

Strandell intygar att samarbetet fungerat bra och tycker att regionen nu erbjuder en attraktiv palett alternativ för etableringar.

– Alla har sina nischer.

Efterfrågan finns

Nischerna behövs eftersom speciellt Sverige och Finland just nu konkurrerar stenhårt om att locka datacentraler. Sverige har hittills dragit det längsta strået, och lockade senast i våras sajten Amazon att öppna tre datacentraler i Stockholmsregionen inom ett år.

– Konkurrensen är stenhård, så vi måste göra allt vi kan, säger Strandell, men påpekar också att efterfrågan ingalunda är mättad.

Utredningar har visat att de stora internetbolagens behov av datacentraler kommer att öka med nästan 40 procent per år de kommande åren. I Sverige har man räknat med runt 27 000 nya arbetstillfällen för byggande och underhåll, samt att datacentralsindustrins andel av bnp skulle kunna landa på hela 0,45 procent, vilket för Sveriges del kan jämföras med stål- och metallindustrins 0,67 procent eller flygindustrins 0,22 procent.

Även i Finland har flera utredningar utgått från att datacentralerna kommer att lockas till våra svala breddgrader i allt större skala de närmaste åren.

Mer läsning