Nytt slag mot svenskan

Bild: Kristoffer Åberg

Skärgård och tvåspråkighet ska inte längre ge högre statsandelar.

Kritiken mot att vård- och landskapsreformen inte innehåller någon språkkonsekvensbedömning verkar allt mer befogad.

Webbsajten Kommuntorget.fi avslöjade nyligen att de nya landskapens statsandelar inte längre ska innehålla koefficienter för tvåspråkighet och för skärgårdsförhållanden.

Alla medborgare oberoende av bostadsort och modersmål har rätt till samhällsservice på lika villkor. Staten har beaktat de ökade kostnaderna som skärgårdsbosättning och behovet av service på två språk medför genom att höja statsandelarna.

SFP:s Stefan Wallin skriver i ett inlägg i Åbo Underrättelser att insikten att det behövs särlösningar för att trygga jämlika rättigheter för skärgårdsbor och svenskspråkiga nu verkar vara bortblåst.

Tyvärr ligger det i linje med andra ingrepp mot de svenska strukturerna som regeringen Sipilä har gjort.

Finansrådet Jani Pitkämäki vid Finansministeriet motiverar förändringen med att tvåspråkighet inte höjer vårdkostnaderna, och att de svenskspråkigas behov av hälsovård i medeltal är mindre än den finskspråkiga befolkningens. Därför behövs det ingen särskild tvåspråkighetskoefficient.

Ett av de vansinnigaste argumenten jag har hört, säger Pargas kommundirektör Patrik Nygrén, det är som att säga att Nagu inte behöver någon vårdcentral eftersom invånarna är så friska.

Finansministeriets övergripande motivering är att landskapen ska fördela de ekonomiska resurserna i enlighet med de lokala och regionala behoven. Landskapen ska beakta tvåspråkigheten och skärgården – men staten ger inte resurser för det.

I landskapen är de stora städerna centrala aktörer. För att landskapen ska öronmärka pengar för service som gäller perifera kommundelar och en minoritet av invånarna måste statsmakten visa att strukturreformen inte sätter jämlikheten ur spel. Statsandelarna är en bra signal.

John-Erik Jansén Ledarskribent