Nytt nätverk för asylsökande

Ovisst. Omar, Qusay, Musa, Karrar, Ibrahim, Mustafa, Ssfaa och Abdullah väntar alla på ett besked om framtiden. Maija Lehtinen har hjälpt till med de vardagliga sakerna. Bild: Lina Enlund

Då de olika flyktingförläggningarna i Västnyland stängs, betyder det att en stor del av de asylsökande behöver någonstans att bo. Sedan ett par veckor tillbaka finns nätverket Refugees Welcome också i Raseborg. Till exempel i Karis har en grupp irakier fått ett hem tack vare det.

Flyktingförläggningen i Mjölbolsta kommer att stänga under våren och redan tidigare har Raseborg resort stängt. Det innebär att det igen blir aktuellt för de asylsökande att flytta för att ha någonstans att bo under tiden de väntar på besked. Migrationsverket ser också till att de som är i behov av en boplats också får en. Men alla vill kanske inte bryta upp igen och skickas vart som helst i Finland då man redan vant sig vid en stad.

Här kommer nätverket Refugees Welcome in i bilden. I korthet går det ut på att frivilliga ställer sina hem till förfogande åt asylsökande. Om man sedan själv bor där under tiden, eller hjälper till med att hitta en lägenhet är upp till var och en.

Sedan drygt två veckor tillbaka finns nätverket också i Raseborg. Maija Lehtinen som frivilligarbetat i ett drygt år, har hyrt en lägenhet i Karis åt en grupp irakier. Dock gjorde hon det innan Refugees Welcome dök upp i Raseborg.

– Man får en ganska bred roll. Dels har jag blivit en form av kontaktperson som hjälper till när det behövs, till exempel med sjukhusbesök. Dels har jag också fått något av en mammaroll och vi har kontakt varje dag, säger hon.

Konstig situation

Lägenheten som VN besöker i Karis är en av flera som fyller samma funktion i Raseborg. Lehtinen berättar att ungefär 45 asylsökande bor i de olika lägenheterna.

Mängden boende varierar, men i den här lägenheten bor elva asylsökande. Den här eftermiddagen är också Abdullah på besök, som precis som så många andra väntar på ett besked om sin asylansökan. En lång, krånglig och framför allt jobbig process.

– Det är inte lätt att vänta, men vad kan vi göra? Jag ger inte upp, utan kämpar vidare även om vi vet om att det kanske inte alltid ser så bra ut, säger han som i dag besöker de övriga.

Balansgången mellan att försöka leva ett så vanligt liv som möjligt i ett främmande land, samtidigt som man inte vet om man får stanna, är svår. Möjligheten att bo i en lägenhet i stället för på ett asylboende gör kanske inte situationen enklare, men åtminstone mer uthärdlig.

– På ett sätt är det en större frihet då vi bor här, jämfört med en flyktingförläggning. Här får vi också träffa mera människor och några av oss har olika frivilliga arbeten. Sådant gör att tiden går snabbare, säger Mustafa som även han bor i lägenheten.

Han säger att det har underlättat då en större grupp har fått bo tillsammans. Men ovissheten finns hela tiden i bakhuvudet. Dessutom har flera av de boende sina familjemedlemmar kvar i Irak.

– Det är inte enkelt. Och speciellt tungt är det att vänta på ett besked. Vi skulle så klart vilja återgå till våra liv, men det är svårt då vi inte vet om vi får stanna i Finland.

"Prata och visa empati"

Vad krävs det då om man vill ställa upp och hjälpa till via Refugees Welcome? Maija Lehtinen säger att det handlar om ganska självklara saker.

– Jag hjälper till med mycket praktiskt. Men det är också viktigt att diskutera problemen som kan uppstå och hela situationen i sig. Överlag att prata och visa empati är välkommet.

Lehtinen berättar att man verkligen kommer nära varandra. Och att det inte endast är den ena parten som får ut någonting av samvaron, också för henne har kontakten blivit viktig.

– Innan jag träffade de här killarna visste jag inte så mycket om Irak. Förstås kände jag till huvudstaden Bagdad och alla hemskheter, men där tog det också slut.

Nu är situationen en annan. Men vad var det då som fick henne, och många andra, att känna så starkt för det här?

– Personligen väcktes allting en kväll när vi hade en del gemensamma aktiviteter. En av pojkarna livesände åt sin mamma i Irak och jag såg henne på skärmen när hon vinkade. Då sjönk allting in, tänk om det hade varit ombytta roller och jag hade suttit på andra sidan skärmen, säger Maija Lehtinen.

Mer läsning