Nyland tar sitt ansvar i flyktingfrågan

Maj Estlander på Västra Nylands invandrartjänst är tillfreds med de västnyländska kommunernas inställning till att ta emot flyktingar. Bild: Kristoffer Nöjd

Raseborg har sagt ja till NTM-centralens önskemål om 68 kommunplatser för flyktingar som beviljats uppehållstillstånd. Nu börjar bland annat letandet efter lämpliga bostäder för de nya invånarna.

Maj Estlander är enhetschef på invandrarbyrån i Raseborg som samtidigt är Västra Nylands invandrartjänst med ett verksamhetsområde som omfattar Hangö och Raseborg.

På invandrarbyrån får klienterna svar på alla tänkbara frågor de kan ha. Därifrån hänvisas de också vidare till rätt myndighet, instans eller person.

– Flyktingar behöver mycket stöd. Men det är en balansgång. Vi vill hjälpa dem med det nödvändigaste men de ska inte vara beroende av oss. Vi hjälper dem till självhjälp, säger Estlander.

Invandrartjänsten förmedlar också tolkar eftersom flyktingar har rätt att få tolkhjälp när de är i kontakt med myndigheter. Den senaste tiden har behovet av arabisk tolkning varit stort.

Kvotflyktingar underlättar

Det råder vissa missuppfattningar om invandrarbyråns klientel.

– Alla invandrare har inte flyktingstatus. Om du har utländsk bakgrund och flyttar till Raseborg kan du bli vår kund om du vill. Vi strävar efter att det ska vara en låg tröskel till våra tjänster.

För en kvotflykting får staden en kalkylerad ersättning för varje individ i fyra års tid. Kostnaderna för en flykting som kommer från en flyktingförläggning som exempelvis Mjölbolsta till en kommun ersätts av staten i tre års tid. Men det är först när man har beviljats uppehållstillstånd man är berättigad till en kommunplats. Raseborg har beslutat att bevilja 68 sådana platser.

– Vi känner oss lite duktiga för att det var just det antal som NTM-centralen rekommenderade för Raseborg.

Raseborg har också förbundit sig att ta emot 25 kvotflyktingar vart tredje år, följande gång 2017 men stadsstyrelsen valde att inkludera dessa kvotflyktingar i de 68 kommunplatserna.

– Att ta emot flyktingar inom ramen för kommunplatserna kan vara lite knepigt ibland då det kommer flyktingar i olika takt och vi inte vet vilka som är på väg, vilken typ av familjekonstellation eller vilka behov de kan tänkas ha. Det försvårar till exempel planering av dagis, skola och integrationsutbildning. Om man vet vem som kommer kan man ordna det mesta i förväg.

Alla flyktingar som flyttar till en ort tar däremot inte nödvändigtvis upp en kommunplats.

– Det är ju fritt fram för vem som helst som beviljats uppehållstillstånd att flytta vart den vill. Det kan ingen kommun förhindra.

Hanterbar situation

I Raseborg finns ett principbeslut på att kommunplatserna ska beviljas personer från Mjölbolsta eller Raseborg Resort. När kommunplatser för flyktingar besätts går det i praktiken till så att förläggningen tar kontakt med invandrarbyrån när de har en familj eller en person som vill bosätta sig i Raseborg. Då handlar det i första hand om att kartlägga bostadsläget. Om invandrarbyrån ger grönt ljus skickar förläggningen en ansökan till NTM-centralen. Efter det vänder sig NTM-centralen till staden för bekräftelse.

För tillfället har invandrarbyrån en fempersoners familj från Irak och en tre unga män, varav en syrier i denna process. Det finns också en handfull fall där flyktingar via bekanta eller vänfamiljer på egen hand hittat en bostad i Raseborg.

– Tills vidare är situationen hanterbar i och med att de kommer små mängder flyktingar åt gången.

Men behovet av kommunplatser är stort och det kommer ständigt förfrågningar, bland annat från andra kommuner. Eftersom det i huvudstadsregionen är svårt att få bostad ökar trycket på kommunerna i närheten. Raseborg har också fått förfrågningar om beredskapen att ta emot så kallade ett plus ett-flyktingar. För varje person som skickas tillbaka från Grekland till Turkiet har EU lovat att ta emot en annan flykting direkt från Turkiet. Finland ska ta emot 100 av dessa.

Gärna boende i Ekenäs

När man fått uppehållstillstånd och en kommunplats går man till magistraten och registrerar sig. Efter det kan man bli inregistrerad i Folkpensionsanstalten. Då har man exempelvis rätt att använda sig av kommunens hälsovårdstjänster.

– Människor verkar inte förstå att flyktingförläggningarna sköts av Röda Korset. De är inte på kommunens ansvar.

Det här innebär till exempel att de asylsökande i Mjölbolsta får sin icke brådskande sjukvård på den privata marknaden eftersom Röda Korset köper den tjänsten för sina klienter.

– Vi samarbetar gärna men det är till exempel inte vårt ansvar att skaffa tolkar till förläggningarna.

När man har beviljats uppehållstillstånd har man två månader på sig att hitta en bostad.

Stadens utbud av lägenheter i Ekenäs är litet. Det verkar vara lite lättare att hitta bostäder i Karis. I Pojo är bostadsutbudet ännu större men där är logistiken ett problem.

– Det kan försvåra integrationen ytterligare om man blir isolerad någonstans på grund av dåliga förbindelser.

Estlander säger att trycket på Karis har varit ganska stort. De två senaste kvotgrupperna har kommit dit plus att förläggningarna ligger närmast Karis. Därför skulle det vara bra om Ekenäs kunde avlasta Karis lite framöver.

Det har debatterats om på vilket språk flyktingarna ska integreras.

– Självfallet får de själv välja vilket språk de vill lära sig. Vi ska inte välja för dem. Men de måste vara medvetna om vilket val de gör. De måste veta vad det innebär. Här i Västnyland är det jättebra att kunna svenska. Men vi vet av erfarenhet att många tycker att våra samhällen är för små. Här finns för lite av de nätverk flyktingarna är intresserade av.

– Det är inte något lätt pussel att hitta de rätta dagisgrupperna och skolklasserna med S2-undervisning, det vill säga undervisning för skolbarn med ett annat modersmål än finska eller svenska.

Arbete är nyckeln

Det är inte alltid lätt att vara flyktingarnas länk till deras nya samhälle.

– Många är ganska otåliga när de har bott länge på förläggningen. Den evighetslånga väntan på uppehållstillstånd måste vara fruktansvärd. Alla som kommer har ett känslomässigt bagage. Förlust, saknad och ett liv på flykt sätter sina spår. När de först anländer är de ofta upprymda, glada och fulla av entusiasm. Men efter smekmånaden kommer ofta en svacka då de inser att det kommer att bli svårt också här.

Estlander tycker att attityden till invandrare är ganska bra i Raseborg överlag.

– Det gick lätt att få igenom de 68 kommunplatserna och många människor tar kontakt för att de vill hjälpa. Invandrare har blivit en ganska naturlig del av vårt samhälle.

Det hon önskar och det framför allt många flyktingar själva önskar är större möjligheter att umgås med finländare.

– En del tycker att det är väldigt svårt att träffa finländare. Vart ska jag gå för att bli integrerad? kan de fråga i sin frustration.

Estlander anser att arbete är nästan den enda möjligheten till naturlig integration.

– I Närpes fick de första flyktingarna jobba sida vid sida med de infödda, på samma villkor. De kom i kontakt med Närpesborna, de lärde sig den vägen språket och de kände sig värdefulla. De kunde till och med köpa egna bostäder efter hand.

– Det vore bra om vi inte var så hysteriskt besatta av språkkunskaper.

Just samarbetet med ortens arbetsgivare är en sak som invandrarbyrån strävar efter att förbättra så fort situationen börjar stabilsera sig.

Flyktingbeslut i Västnyland

Kyrkslätt: Fullmäktigebeslut om 98 platser för asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

Sjundeå: Fullmäktigebeslut om 11 platser för asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

Lojo: Fullmäktigebeslut om att ta emot 5–8 främst syriska kvotflyktingsfamiljer under åren 2016–2020.

Ingå: Fullmäktigebeslut om 13 platser för asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

Raseborg: Fullmäktigebeslut om 68 platser (inklusive 25 kvotflyktingar) under åren 2016 och 2017.

Hangö: Fullmäktigebeslut om 15 platser för asylsökande som beviljats uppehållstillstånd dock så att kvotflyktingarnas antal 2017 är högst 25 personer.

Kommunerna vill i första hand reservera platserna för personer på de lokala förläggningarna. NTM-centralen förhandlar dock med respektive kommun om den grupp som ska integreras.

Mer läsning