Nya uppgifter tär på undervisandet

Lärarna tvingas lägga ner mer och mer tid på olika administrativa uppgifter. Lärarförbundet befarar att den ökande arbetsmängden tär på lärarnas huvudsakliga uppgift, att undervisa.

Över 80 procent av medlemmarna i Finlands svenska lärarförbund uppger att deras arbetsmängd ökat under de senaste åren. Det handlar i första hand om dokumentation, möten och läroplansarbete, det vill säga mer eller mindre administrativa uppgifter.

Det här visar förbundets medlemsundersökning för fjolåret. Resultatet lyftes fram redan i höstas och ärendet har på inget vis försvunnit från dagordningen.

– Den ökande mängden arbete är en av de medlemsfrågor som diskuteras då lärare träffas, säger Jens Mattfolk som är ombudsman på förbundet.

57 procent av de drygt 1 600 lärare som deltog i medlemsenkäten anser att den egna arbetsmängden ökat mycket, medan 28 procent tycker att den ökat lite. 11 procent känner att läget är oförändrat och 4 procent uppger att arbetsmängden minskat.

Svår gränsdragning

Lärarförbundet befarar att den tilltagande mängden administrativt arbete sker på bekostnad av lärarnas primära uppgift, nämligen att undervisa och förbereda undervisningen.

– Lärarna är väldigt ambitiösa och vill göra ett gott jobb. Men en fråga som ofta tas upp är hur mycket arbete en lärare ska göra. Var dra en gräns? Det kan vara svårt att avgöra ibland, säger Mattfolk.

Lärarna har rätt fria ramar att disponera över sina arbetsuppgifter.

– Det finns inget som hindrar att man utför allt arbete under så kallad kontorstid, men lärarna har också en frihet att göra en del av jobbet utanför skolan. Det är en positiv sak.

Inget tak

Jens Mattfolk säger att minimiantalet undervisningstimmar är klart angivet för de enskilda lärarna, men att det däremot inte finns någon klar övre gräns för jobbet som helhet.

– Lärarna har ingen paragraf om övertid i sitt arbetsavtal. Lönen är densamma oberoende av hur mycket administrativt jobb som görs utöver undervisningen.

Mattfolk säger att lärarnas arbete i grova drag kan delas in i tre olika helheter, nämligen undervisning, planering av undervisningen (inklusive genomgång av prov och inlämnade uppgifter) och slutligen samplanering.

Samplaneringen omfattar det mesta som inte ingår i de två första helheterna och för den biten finns 126 timmar per år inbakat i arbetsuppgifterna för en heltidsanställd lärare i grundskolan.

Förändringar behövs

En ny läroplan togs nyligen i användning och den har förberetts under en lång tid. Jens Mattfolk vill ändå inte peka ut just den som en särskilt stor bov i dramat.

– I och med att samhället förändras måste också läroplanen förändras. Vi måste acceptera att det krävs ett visst jobb för att göra det.

– En annan sak är sedan processen att implementera läroplanen. Lärarna och skolorna bör få tillräckligt med tid och resurser för att genomföra förändringarna.

Kraven som leder till växande administration kan komma från olika håll, konstaterar Mattfolk. Det handlar om allt från nationella bestämmelser till förändrade rutiner i kommunerna.

– Det är väldigt mångfasetterat och arbetsmängden kan se helt olika ut för de enskilda lärarna.

Max antal elever

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Finlands svenska lärarförbund vill genom lag reglera förhållandet mellan lärare och elever, så att varje lärare i årskurserna 1 och 2 har maximalt 18 elever och varje lärare i årskurserna 3 till 9 maximalt 20 elever i sina undervisningsgrupper.

– Vi kallar det för lärartäthet och det skulle vara något konkret att utgå ifrån. I dag kan en grupp i princip vara hur stor som helst.

Resonemanget är att en tillräcklig lärartäthet ger bättre möjlighet för lärarna att se till de enskilda elevernas behov. Mattfolk konstaterar att gruppstorlekarna i många kommuner i praktiken rör sig kring nämnda snitt redan nu.

De flesta trivs

Jens Mattfolk poängterar att majoriteten av lärarna är nöjda med sitt jobb. 91 procent av dem som deltog i fjolårets undersökning säger att de inte ångrar sitt yrkesval och 80 procent rekommenderar arbetet för andra.

– Det finns mycket positivt kvar i yrket.

Men det oaktat finns det också en smärtgräns, konstaterar Mattfolk. Blir jobbet mindre attraktivt ser han en risk för att fler lärare hoppar av och att färre söker sig till lärarutbildningen.

– Jobb i andra nordiska länder börjar kanske locka ännu mer. Redan nu idkar Sverige en intensiv rekrytering hos oss.

Projekt inleds

I ett antal skolor införs ett försök med så kalla årsarbetstid för lärarna. Det betyder att allt jobb som görs bakas in i en bestämd helhet som omfattar 1 520 timmar.

Mattfolk hoppas att försöket ger en bättre bild av allt det arbete som lärarna utför.

Mer läsning