Nya slags stöd ska rädda lanthandlarna

Erfarenhet. Tanja Eriksson och Ragna-Lise Karlsson har drivit butiken i Bromarv i åtta och ett halvt år. Bild: Patrik Lindström

Det behövs nya stödformer för att förbättra förutsättningarna för lanthandlarna. Det visar en utredning Jord- och skogsbruksministeriet låtit göra.

Under de senaste 15 åren har lanthandlarnas antal i Finland sjunkit med över 60 procent. På Jord- och skogsbruksministeriet vill man nu sätta stopp på utvecklingen och se till att servicen finns kvar i byarna också i framtiden.

Enligt utredningen som beställdes av ministeriet och genomfördes av Pellervo ekonomiska forskning (PTT), finns det flera godtagbara sätt för att stödja lanthandlarnas verksamhet. Ett av alternativen är att stödja införandet av nya tjänster som skulle öka kundflödet.

Till de konkreta förslagen hör införandet av apotek och allmänna tjänster, att prioritera glesbygden då man bestämmer om var Alkos uthämtningsplatser ska placeras, samt att sänka tillstånds- och licensavgifterna för lanthandlarna.

I undersökningen framgår det också att de existerande stöden utnyttjas väldigt dåligt, vilket kan bero på att företagarna fått bristfällig information om möjligheterna.

Hittills har lanthandlarna kunnat söka stöd via programmet för landsbygdsutveckling, som också är ett EU projekt. Ett skilt stöd har inte funnits sedan 2014.

Direkta verksamhetsstöd ses inte som ett gynnsamt alternativ och skulle enligt undersökningen inte garantera lanthandlarnas överlevnad. Däremot kunde olika investeringsstöd för utvecklandet och utvidgandet av affärsverksamheten vara en lösning.

Butiken i Bromarv lönsam

Ragna-Lise Karlsson har varit företagare på Skafferi ett i Bromarv tillsammans med Tanja Eriksson i åtta och ett halvt år.

– Att driva en bybutik är intressant. Man får jobba med olika uppgifter och man måste veta lite om allt då vi säljer produkter av alla slag, säger Karlsson.

Butiken i Bromarv har öppet året runt. Om somrarna går det bra för butiken och kundantalet kan gå upp till 500 kunder i dagen. På vintern är kunderna omkring 100 per dag.

– Det har gått helt bra för oss. Vintern är ändå lång och butiken är ingen guldgruva. Å andra sidan har vi en arbetsplats och ser samtidigt till att det finns service i byn.

För tillfället fungerar butiken också som ombud för posten och två andra transport- och logistikföretag. Dessutom sköter man hemIeveranser åt kunder och driver en bränslemack nere vid den nyrenoverade båthamnen.

– Bränslemacken och de andra tjänsterna skapar omsättning, men ingen vinst. Ska man ha flera tjänster behövs det också mer personal, vilket också kostar, säger Karlsson.

I början fungerade de också som Alkos uthämtningsplats. Enligt Karlsson var det ett dåligt avtal som de snabbt blev av med.

– Att driva andra tjänster än butiken kräver mycket tid och då borde de också ge någonting i gengäld.

Stöd, licenser och byråkrati

Då Karlsson och Eriksson tog över butiken kunde de ännu söka det gamla bybutiksstödet som ersatt 40 procent av renoveringskostnaderna. Ett stöd som Karlsson är tacksam över.

– Bybutiksstödet var jätteviktigt för vi var tvungna att ändra så gott som allt då vi tog över. Det var ändå inte lätt då man var tvungen att redogöra för allt som behöver renoveras och man var tvungen att veta allt man ska göra direkt då man började. Att renovera nu när butiken redan är i funktion är omöjligt.

Utöver bybutiksstödet har de också beviljats stöd via programmet för landsbygdsutveckling för investeringen i den nya bränslestationen. Stödet täckte 20 procent av kostnaderna.

Att sänka kostnaderna på olika tillstånds- och licensavgifter skulle enligt Karlsson hjälpa ekonomin.

– För att nämna ett exempel så kostar tobakstillståndet vanligtvis 500 euro. Jag sitter i Tenala-Bromarv företagarförening och vi har förhandlat om en lägre kostnad. Vi skulle eventuellt klara av att betala en högre avgift, men jag tycker synd om ännu mindre butiker som sitter och funderar över hur de ska få tillbaka investeringen.

Däremot skulle Karlsson gärna se att byråkratin och pappersarbetet som krävs för att driva en butik skulle underlättas.

– Då vi sökte det ursprungliga stödet krävdes en hel del pappersarbete och de dokument som krävdes fyllde en stor mapp. Ansökningen av det nya investeringsstödet för bränslemacken fyllde fyra mappar – ett stort arbete då det inte ens är garanterat att stödet beviljas. Utöver det finns det nio egenkontrollplaner som ska göras varje år och tar över en månad att fylla.

Det största hotet mot lanthandlarna är enligt Karlsson ändå att servicen från glesbygden flyttas till större orter.

– Vi borde få mera byar, städer och tjänster ut på landsbygden, som skulle locka människorna hit. I stället är vi under ett konstant hot över när skolan, eller någon annan viktig service läggs ner.

Karlsson har ändå märkt att många lokala invånare och sommargäster väljer att handla i butiken för att främja den lokala servicen och se till att den finns kvar.

Behandlingen pågår

På Jord- och skogsbruksministeriet har man tagit emot utredningens reslutat på allvar.

– Vi inser att situationen är kritisk och vet att lanthandlarna håller på att försvinna, säger Christell Åström som är konsultativ tjänsteman på ministeriet.

– Vi har behandlat ärendet och funderat på olika alternativ. Utöver förslagen från PTT:s utredning har vi också sett på driftstödsförsöket för lanthandlarna i Sverige, som hittills har visat goda resultat.

Behandlingen av ärendet pågår fortfarande och Åström förutspår att inga beslut kommer att fattas före hösten.

Mer läsning