Ny vardag med rovdjur på Gullö

Liten tuffing. Islandshästen Sefja tog tryggt hem Lena Aschan från rovdjursmötet i skogen.Bild: Lena Aschan

För ett par veckor sedan stod Lena Aschan och hästen Sefja ansikte mot ansikte med ett av rovdjur de tidigare bara hade sett spåren av.

Lena Aschan på Gullö gård har sett både spår av tassar och avföring av varg på ägorna, hon har också fångat två vargliknande djur på bild, ett större och ett mindre bara 100 meter från huset – men aldrig stött på dem på riktigt. Förrän för ett par veckor sedan då hon var ute och red på islandshästen Sefja i skogen.

Aschan blev först inte rädd när hon mötte det vargliknande djuret – hon är helt övertygad om att det var en hybrid.

– Det såg inte ut som hur jag har lärt mig att en varg ska se ut. Djuret var ljusbrunt i pälsen. Det hade samma färg som vassen har, säger Aschan som kallar djuret för Vippan.

Men det att hon sedan red över en kilometer utan att lyckas skaka av sig djuret var obehagligt. Det var onsdagen den 1 mars som Aschan fick syn på hybriden.

– Vi tittade länge på varandra. Jag sade åt den att sticka i väg men det vill den inte. Jag red stigen fram och vargen följde med oss parallellt.

Aschan satte hästen i trav i 400 meter och skrittade sedan en bit. Plötsligt stannade hästen och vände sig om. Där stod djuret igen, cirka 40 meter bakom.

Ekipaget satte då i väg i galopp i cirka 300 meter och in på en annan väg.

– Eftersom djuret fortfarande följde efter lade vi sedan i racerväxeln hem.

Snart ett år med rovdjur

Det var i fjol våras som man började höra om vargobservationer i Gullötrakten. Den första observationen gjordes i Jomalvik i maj. Då hade man sett två djur. Följande observationer gjordes på Gullö södra sida i juli. Då påträffades också en riven hjort.

– Man ser skillnad på när ett djur är rivet av lo och när det är vargen som varit i farten. Vargen går på inälvorna först – lon på baken, säger Aschan.

Att nya rovdjur rör sig på gården har flera praktiska följder.

– Jag går inte till stallet i mörkret om jag vet att de här djuren är i faggorna. Det blir svårare att veta nu när snön smälter och man inte längre ser spåren av dem. Jag tar in hästarna tidigare. Förut fick de stå ute till klockan nio på kvällen. Jag har hunden kopplad hela tiden.

De vargliknande djuren har gjort flera turer till tjurhagen.

– Våra highlandtjurar har sprungit till skogs i ett par repriser och är mycket mer vaksamma nu.

Aschan säger att de nya rovdjurens närvaro begränsar och oroar.

– Precis när man blivit lite modigare igen så ser man nya spår. Inte rider jag ut i skogen nu.

Aschan tycker att myndigheterna borde acceptera att det är fråga om hybrider och inte vargar.

– Vargar skulle hålla sig borta från bebyggelsen.

Hon anser också att myndigheterna borde tillåta att fler vargdjur fälls.

– De får finnas bara de hålls i skogen.

Välbesökt vargkväll

En diskussion om vargar ordades av föreningen Taajamasusi i fredags i Ekenäs. Kaj Granlund som skrivit böcker om vargproblematiken var en av dem som talade för ett fullsatt auditorium.

– Vi ska vara noga med att inse att vargen är ett rovdjur. Jag är inte orolig för de skygga vargarna i skogen. Det är de vargar som blir alltför tama och ser människan som vilket annat byte som helst, som utgör en fara.

I ett fall som det på Gullö ser Granlund dock att den största risken är att vargen attackerar hästen.

Det att rovdjuren rör sig nära människan kan enligt en del, inklusive Granlund, bero på att det är fråga on just hybrider, det vill säga korsningar mellan hund och varg. Det hör till deras natur att inte vara rädda för människan. Det råder ändå olika åsikter om hur ren den finländska vargstammen är.