Ny rektor för svenska högstadiet

Taggad inför skolstart. Andreas "Aje" Hollsten är ny rektor för Karis svenska högstadium. Bild: Agneta Sjöblom

Skolan ska vara en plats där eleverna trivs och lyckas men också vågar misslyckas. Det säger Andreas Hollsten som är ny rektor för Karis svenska högstadium.

Efter över 30 år vid Karis svenska högstadium, de senaste fem åren i egenskap av rektor, gick Gustav Laxell i pension efter vårterminens slut. Åren vid Karis svenska högstadium har varit givande och tidpunkten för att lämna posten kändes rätt.

– Vi kom i mål med den nya läroplanen som trädde i kraft förra hösten. Jag har en duktig efterträdare och skolan har duktiga lärare så jag upplever inte att jag lämnar någon i sticket, säger Laxell.

Juni, juli och augusti brukar ibland skämtsamt lyftas fram som de främsta argumenten för att bli lärare. Det skämtet ger han inte mycket för.

– För mig är det undervisningen och att ha med ungdomar att göra som varit det roliga. I jämförelse med andra kommunala semestrar är lärarsemestern heller inte speciellt lång.

Vän av strukturer

Andreas "Aje" Hollsten var av fyra sökande den som utsågs till Gustav Laxells efterträdare.

Han har de senaste sju åren jobbat i Esbo. I Lagstads skola främst som specialklasslärare men också som vikarierande biträdande rektor samt de senaste två åren som rektor för Smedsby skola, vilket gav mersmak och inspirerade till att söka rektorstjänsten i Karis.

Hollsten är från Kimito därifrån han tänkt pendla till jobbet.

– I ett sådant här jobb kan det vara ganska skönt att ha ett visst avstånd, säger han.

Karis svenska högstadium med sina närmare 240 elever och omkring 30 lärare är en ny bekantskap. Han räknar med att första tiden kommer att gå åt till att bekanta sig med skolans verksamhetskultur och lägga sig in i ett redan färdigplanerat läsår.

En hurdan rektor får Kariseleverna?

– Jag tycker om strukturer. Det måste finnas en röd tråd så att lärare och elever vet vad som väntas, vad som är spelplanen.

Som sin främsta uppgift som rektor ser han att hjälpa lärarna göra sitt jobb så bra som möjligt. Samma princip gäller för eleverna.

– Skolan ska vara en plats där eleverna trivs och lyckas men också vågar misslyckas. Det ser jag som viktigt i dagens samhällsklimat och med tanke på ungdomarnas välmående.

Relationen till eleverna vill han ska präglas av ömsesidig respekt. Eleverna ska också höras i de ärenden som berör dem.

Temaveckor och mångsidigare bedömning

Några större förändringar i undervisningen medför det nya läsåret inte. Den nya läroplanen går stegvis in i högstadiet med ny timfördelning för årskurs 7. Olika ämnen kombineras under ämnesövergripande temaveckor och bedömningen blir mer mångsidig samt öppen för eleverna.

– Digitalisering är en annan sak som ständigt är på tapeten, samt trivsel i skolan överlag, säger Aje Hollsten.

Staden har också sina egna insatsområden som alla skolor i Raseborg jobbar med.

Mer diskussion och dialog

Med sina 33 år är Hollsten rätt ung i rollen som rektor. Skolvärlden har ändå hunnit ändra en hel del sedan han själv var elev.

– Eleverna har blivit mer frispråkiga, både på gott och ont. Man både vågar och vill säga sin åsikt vilket är bra. Det är mer diskussion och dialog.

Gustav Laxell är inne på samma linje. Till det som ändrat mest under hans tid i skolvärlden hör undervisningssättet.

– Från katederundervisning har det gått till mer elevcentrerat och självständigt arbete. Eleverna producerar mer än vad de gjorde tidigare och är duktiga på att hålla presentationer och berätta och förklara saker. Ännu för 20 år sedan var det en pina för många att stiga fram och tala framför andra.

Mer läsning