Ny plan ska leda folk på rätta stigar

Glad trio. Mikael Avellan, Silva Sallamaa och Leo Josephy samarbetar kring utvecklingen av friluftsområdet i Störsvik–Kopparnäs. Bild: Mira Strandberg

Kopparnäs-Störsvik friluftsområde ska utvecklas för att bättre betjäna besökare utan att belasta naturen för mycket. Nu får besökarna säga sitt.

Från årsskiftet har Silva Sallamaa varit anställd av föreningen Nylands friluftsområden med uppgift att arbeta fram en utvecklingsplan för föreningens områden i Kopparnäs och Störsvik. Material om området finns det gott om men en klar vision för framtiden har hittills saknats.

– Problemet är att det under åren har gjorts flera mindre planer som gäller delar av området men ingen har sett till helheten.

Nu ska de två områdena ses som en helhet i planeringen och gå under namnet Kopparnäs-Störsvik friluftsområde.

Naturvänlig utveckling

Innan föreningen kan vidta åtgärder vill man veta vad användarna egentligen vill ha. Sallamaa säger att trenden i friluftsbranschen är att folk vill ha allt mer service och tjänster av olika slag då de beger sig ut i naturen.

– Traditionellt har friluftsliv inneburit att man går ut i skogen och sitter där och inte vill fråga någon eller ännu mindre lära sig något nytt i grupp. Nu för tiden vill folk ha mera service och de prövar också fördomsfriare på olika slag av organiserad verksamhet i naturen.

På torsdag öppnar föreningen Nylands friluftsområden därför en enkät där man vill ha besökarnas svar på varför de besöker området, vad de anser om den infrastruktur (utmärkta stigar, grillplatser och grilltak) som finns på området och vad de saknar. Enkäten är öppen under sommaren på föreningens webbplats och finns i två versioner: en mindre omfattande mobilversion och en omfångsrikare webbversion med kartverktyg.

– Kartverktygen är egentligen det som är poängen. Där önskar vi att besökare märker ut var de brukar röra sig, var de saknar stigar, vilka områden de tycker är viktiga och var de vill se utveckling. Konkreta förslag är också välkomna, säger Sallamaa.

Naturen är också en viktig faktor i planeringen.

– Besöksmängden på området ökar och friluftsliv är populärt. För att skydda naturen är det viktigt att vi styr in folk på vissa rutter men för att veta var det lönar sig att placera dem vill vi fråga besökare var de rör sig och vill ha stigar.

Många intressenter

Projektet är inte bara föreningens skötebarn. I arbetet involveras också andra aktörer i området – till exempel företagare, föreningar och invånare. Tanken är att företagare i trakten kan bidra till att göra området mer lockande för besökare om de kan erbjuda tjänster som folk vill ha och saknar.

– När man kommer till området använder man tjänster i en vidare bemärkelse än bara på vårt område. Därför vill vi tillsammans med företagare och andra fundera på helheten och vad som är vettigt att satsa på.

Mångsidigt område

Då föreningen Nylands friluftsområden gjorde en undersökning i slutet av 2016 för att ta reda på vad folk vet om föreningens områden placerade sig Porkala, inte helt oväntat, på första plats.

– Kopparnäs–Störsvik är inte lika känt men det har en fördel jämfört med Porkala: Det är lättare att komma hit än att ta sig till Porkala. Det här är vårt största friluftsområde och det möjliggör många slags aktiviteter. Det är ett mångsidigt område.

Området har både fantastiska naturvärden, kulturhistoriskt viktiga platser och en spännande historia.

– Det är ett stort område och jag hittar fortfarande hela tiden nya platser som jag inte har vetat om. Det är varierande, säger Mikael Avellan, som i tre år arbetat som fältmästare för föreningen Nylands friluftsområden.

Han ansvarar för skötseln av föreningens områden. I utvecklingsprojektet bidrar han med den praktiska kunskapen.

– Jag vet ju var alla grillplatser, vedlider och så vidare finns och vad som fungerar. Jag hoppas att en utvecklingsplan ska bidra till ett hållbarare resultat för användningen av området.

Kanadensisk design

I sommar kan besökare på området möta en frågvis utlänning. Också han har anknytning till utvecklingsprojektet. Kanadensaren Leo Josephy studerar industriell design vid Aalto-universitetet och ska som sitt slutarbete designa eldstäder, vedskjul och andra konstruktioner för föreningen Nylands friluftsområden. Under maj har han åkt omkring med Silva Sallamaa och bekantat sig med områdena.

– Jag behöver få se platserna för att förstå hur folk använder dem och vad de behöver av det jag ska designa. Det jag formar måste fungera för både användarna och naturen och sitta i miljön, säger han.

Under sommaren kommer han att röra sig på områdena och hoppas på att träffa besökare.

– Alla använder infrastrukturen på olika sätt så det är viktigt att samla många aspekter innan man börjar designa. Till exempel en person med funktionsnedsättning använder platserna på ett helt annat sätt än jag.

Från berg till hav

Att Josephy kommit till just Finland beror på Aalto-universitetet.

– Vi har inget magisterprogram för industriell design i Kanada så jag var tvungen att söka mig utomlands. Aalto-universitetet har ett av de bästa utbildningsprogrammen i världen, så det var ett lätt val, säger han.

Frilutftsliv ligger honom nära hjärtat – hemma i Calgary var han skidräddare i bergen och gillade att åka skidor och vandra. Naturen i hemtrakten är väldigt olik Finlands natur just på grund av bergen, men på studieorten var det mer som här.

– Jag studerade arkitektur i Toronto och naturen där omkring är liknar den i Finland. Men havet är ett helt nytt element för mig.

Kopparnäs

Består av fastland (450 hektar), öar och holmar (67 hektar) och vattenområde (195 hektar.

I slutet av 1960-talet köpte Imatran Voima området för ett planerat kärnkraftverk. Det blev aldrig av men bolaget har använt fastlandsområdet bland annat för utbildnings- och forskningsändamål och för personalens rekreation. I Imatran Voimas före detta kurscentrum verkar nu ett gästgiveri.

Av Kopparnäs gård och torp finns endast stenfötterna kvar. Under den sovjetiska arrendetiden brann fastlandet nästan helt.

Störsvik

Är ett 81 hektar stort område med 75 hektar vattenområde. Dessutom finns här ett 190 hektar stort naturskyddsområde, som är statens.

Här finns gravrösen från bronsåldern och rester från gamla torp.

Naturen utgör en värdefull helhet med frodiga strandskogar, ängar och gammelskogar.

Mer läsning