Ny ägare kan ge ny verksamhet

Bild: Lina Enlund

Det är ingen förlust för Raseborg att staden vill sälja stadshuset i Ekenäs. Beslutet är ett bevis på en medvetenhet hos politikerna att pengar ska satsas på verksamhet som gynnar invånarna.

Staden Raseborg bildades av tre kommuner för tio år sedan. Kommunsammanslagningen resulterade också i att den nya staden fick en stor mängd fastigheter i sin ägo. Staden äger i dag cirka 220 byggnader som totalt omfattar 175 000 kvadratmeter.

Att sälja fastigheter sågs som en inkomstkälla som man budgeterade för. Erfarenheterna från de första åren visade sig ändå att det är svårt att förutspå fastighetsmarknaden. Staden var för optimistisk.

I år har man, precis som i fjol, budgeterat 1,7 miljoner i fastighetsintäkter, i den summan ingår också försäljning av tomtmark. Dessutom vill man nå en besparing på 400 000 euro i driftskostnader under tre år.

Den politiska viljan är uttalad, staden ska effektivt sälja de fastigheter man inte behöver för eget bruk.

För två år sedan placerade man in stadens fastigheter i olika portföljer som olika tjänstemän har ansvar för. I avyttrings- eller försäljningsprofilen finns de byggnader staden ska sälja. Försäljningsbesluten fattas av stadsstyrelsen.

Att ha fastigheterna i olika portföljer ger en klar struktur, till exempel de fastigheter som är i behov av renovering finns i reparationsportföljen. Då man beslutar om investeringar måste de två gå hand i hand.

För tillfället har staden cirka 15 objekt som är aktivt till försäljning, i avyttringsportföljen finns fler objekt än det.

På senaste stadsstyrelsemöte lyftes till exempel daghemmet Tunabo i Snappertuna in i försäljningsportföljen. Att ett objekt finns i den portföljen betyder inte att befintlig verksamhet genast avslutas och att aktiv försäljning vidtar.

Ett annat objekt som också kom in i portföljen är gamla stadshuset vid Rådhustorget i Ekenäs. Där gick den politiska processen mycket snabbt. Man hade huset till uthyrning men ingen var intresserad att hyra till det pris staden ville ha. Stadsutvecklingssektionen föreslog för knappt två veckor sedan att huset kan säljas. I måndags beslöt styrelsen enhälligt att stadshuset placeras i avyttringsportföljen.

Här visade politikerna att man följer strategin, att avyttra hus man inte behöver. Samtidigt har huset ett känslovärde för många. Staden har haft verksamhet där i nästan 130 år. Men i dag är det inte längre ändamålsenligt för stadens bruk. Merparten av stadens förvaltning är koncentrerad till Ekåsens område.

Att sälja stadshuset sker inte i en handvändning. I gällande detaljplan är det avsett för kontor och huset har en skyddsmärkning. Innan det kan bjudas ut till försäljning är det nödvändigt att göra en detaljplaneändring som breddar möjligheten för framtida verksamhet.

För Gamla bastun, som är ett annat karakteristiskt hus i stadens ägo, görs för tillfället upp en ny detaljplan.

Med detaljplanen styr staden vilken verksamhet man vill ha i husen. Ett annat sätt att göra det om man vill värna om vissa traditioner är att skriva in villkor i köpebrevet. Det gjorde man då sommarrestaurangen Knipan såldes.

Att hus får nya ägare, som är beredda att satsa, ger staden förutom konkreta inkomster också positiv image.

För en enskild företagare kan det vara riskfyllt att köpa ett stort hus som gamla stadshuset. Då är samarbete en möjlighet. Kan en grupp företagare skapa ett konsortium som vill dela på riskerna för att tillsammans ge ett anrikt hus på paradplats i Ekenäs ett fortsatt värdigt liv?

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland

Mer läsning