Nu samlas resurserna längs Sjundeå å

Kartläggning och koordinering är två viktiga faktorer i det nya projektet som ska rädda Sjundeå ås unika miljö.

Sjundeå ås tillstånd intresserar många – åtminstone att döma av uppslutningen till inledningskvällen för det nya restaureringsprojektet för ån. Markägare, jordbrukare, miljöfolk och representanter för företag deltog för att få höra vad Västra Nylands vatten och miljö har planerat för projektet som fått namnet Sjundeå å 2030.

Siffran syftar på årtalet 2030, då vattendraget ska vara i betydligt bättre skick än nu. Det första steget är att kartlägga nuläget och samla krafterna.

– Det finns många enskilda aktörer på området men vi måste starta ett målmedvetet samarbete för att nå resultat. Ett annat mål är att skapa ett övergripande åtgärdsprogram och säkra finansieringen, sade Minttu Peuraniemi från Västra Nylands vatten och miljö i ett anförande.

Måste enas om målen

Västra Nylands vatten och miljö har under vintern kartlagt vad man vet om ån och dess tillstånd. Det finns många instanser som övervakar vattenkvaliteten i åns avrinningsområde. Miljöministeriet, kommunerna, NTM-centralen, vattenskyddsföreningar, projekt av olika slag, universitet och forskningsinstitut har alla följt med vattendraget ur sina egna synvinklar. I Miljöministeriets vattenvårdsprogram för åren 2016–2021 finns 19 förbättringsprojekt på Sjundeå ås avrinningsområde. Tolv av dem gäller övergödda sjöar.

– Det finns mycket data och mycket har gjorts. Det vi måste göra nu är identifiera problemen, se varifrån vi behöver mera information och hitta så kallade hot spots, platser där det behövs akuta insatser, sade Anne Liljendahl från Västra Nylands vatten och miljö.

– Sedan måste vi vara överens om problemen och prioritetsordningen.

Samarbete behövs

Flera deltagare poängterade vikten av att samarbetet verkligen måste bli ett samarbete och inte bara tomma ord.

– Det finns mycket information om vilka åtgärder som fungerar men de splittras till små och väldigt lokala projekt. Helheten är viktig, sade deltagaren Lauri Palojärvi.

Också Christer Smeds, ordförande för dikningsbolaget för Kyrkån, poängterade vikten av samarbete – också med jordbrukarna, som enligt flera de jordbrukare som deltog i kvällens diskussion inte hade inkluderats i inbjudan.

– Jag hoppas på bättre samarbete. Vi har ett gemensamt intresse att minska på fosforutsläppen. Nästa gång ni ordnar ett sådant här tillfälle, ta gärna med en lantbruksexpert som kan berätta om de nyaste forskningsrönen inom jordbruket, sade han.

Bjarne Westerlund, verksamhetsledare för SLC Nyland var inne på samma spår då han poängterade att det har gjorts stora framsteg inom jordbruket.

– Men resultaten av åtgärderna syns långsamt. Jag hoppas att ni inte blandar ihop historiska data med dagens situation, för det har gjorts många åtgärder redan inom jordbruket, sade han.

Han lyfte också fram klimatförändringen och de varmare vintrarna som en bidragande orsak till många problem.

– I och med att vi har varmare vintrar och mera nederbörd blir det ett stort tryck på åar och bäckar. Många av dem skulle behöva rensas för de sväljer inte den nederbördsmängd som kommer, sade han.

Onådig byråkrati

Också Christer Smeds berörde vikten av att rensa vattendragen men kritiserade den mycket byråkratiska tillståndsprocessen. Dikningsbolaget för Kyrkån fick vänta i åtta år på att få alla tillstånd som behövdes för att få dika en fem och en halv kilometer lång bit av ån.

– Under den tiden svämmade området över varje år och rikligt med hummus sköljdes ner i ån från åkrarna, sade han.

En bredsida kritik riktades också mot Vichtis och Nummela, vars avloppsvatten enligt deltagarna kraftigt bidragit till den dåliga vattenkvaliteten i Sjundeå å.

– Den bästa lösningen vore en centraliserad vattenrening, dit allt avloppsvatten leds, sade Martti Palojärvi.

Också slussen vid åmynningen fick en del kritik.

– Efter Porkalaparentesen när jag var flicka fick jag uppleva Vikträsk med klart och fint vatten, mycket fisk och ingen vass. Efter att slussen byggdes gick allt åt helsike med Vikträsk. Vi har brunt vatten, stora vassbälten och riklig algblomning. Det är skrattretande att Vikträsk kallas för en Naturasjö – den är allt annat, sade Chrisse Backman från Kehla gård.

– Vilken är den praktiska betydelsen av slussen, behövs den ännu? frågade Eljas Rahikainen.

Öringen in, jättebalsamin ut

En av de första praktiska åtgärderna blir att iståndsätta Kvarnbybäcken. Det ska enligt planerna ske redan i sommar.

– Kvarnbybäcken var tidigare ett av de viktigaste områdena för öringens förökning. Men på 2000-talet har inga öringar observerats i bäcken, sade Peuraniemi.

Andra åtgärder längs ån omfattar bekämpningen av jättebalsamin och jätteloka. Pia Virta från Sjundeå-Ingå miljöförening efterlyste frivilliga till bekämpningstalkon och poängterade också vikten av att rapportera observationer av de främmande arterna längs ån.

Utöver dessa praktiska åtgärder kommer en del av projektet också att fokusera på att få finansiering. I nuläget har Sjundeå kommun och vattenverket Vihdin vesi bidragit med en startpeng. Om NTM-centralen beviljar det stöd som projektet ansökt om ligger finansieringen på knappt 57 000 euro.

Den här veckan har Västra Nylands vatten och miljö öppnat webbplatsen Siuntionjoki.fi, där information om ån och projektet samlas. Där finns också möjlighet för allmänheten att delta genom att ge feedback, komma med förslag eller anmäla intresse för att delta i det praktiska arbetet.

Sjundeå å

Sjundeå å är en av de i naturtillstånd bäst bevarade åvattendragen i Nyland. Till ån hör flera sjöar, till exempel Enäjärvi och Poikkipuoliainen i Vichtis, Björnträsk, Tjusträsk och Vikträsk i Sjundeå samt Bakträsk, Hepari och Petäjärvi i Kyrkslätt.

Flera av områdets sjöar är övergödda. Vattendragen är belastade och utsatta för många olika påverkningar av mänsklig aktivitet.

Vattenkvaliteten försämras främst av den diffusa belastningen från jord- och skogsbruket, men även av avloppsvatten, glesbebyggelse och lakvatten.

Av vattenområdet hör största delen till Natura 2000-området. Ån är det enda område i Nyland som föreslagits få specialskydd av Miljöministeriets arbetsgrupp för vattendragens specialskydd.