Nöjda med att ha gått folkhögskolan

Vän av folkhögskolor. Året vid fotolinjen på Västra Nylands folkhögskola i Karis gav Emilia Nyberg en bra grund för att utvecklas som fotograf. Bild: Lina Enlund

Studier vid folkhögskola ger kanske ingen examen men nog kunskaper och erfarenheter man har nytta av när man går vidare i livet.

Emilia Nyberg visste redan i gymnasiet att hon efter studenten vill till VNF, Västra Nylands folkhögskola i Karis.

– Akademiska studier och tentböcker lockade inte mig. Eftersom jag är från Karis var det också en mjukstart att få börja på Folkis. Kompisar, familj och jobb fanns här. Det var tryggt men ändå en ny miljö med nya människor.

För en del är folkhögskolan ett mellanår. Själv ser Emilia Nyberg sitt år snarare som en deletapp under vilken hon helhjärtat fick ägna sig åt sitt intresse – fotografering, i en mysig och familjär atmosfär.

Studierna gav en bra grund att gå vidare och utvecklas som fotograf. Hon har bland annat jobbat som fotograf på tidningen Västra Nyland och gör numera fotouppdrag som frilans.

Sin utbildning har hon kompletterat med en yrkeshögskoleexamen som kulturproducent. Folkhögskoletanken ligger varmt om hjärtat och examensarbetet kom att knyta an till året vid Folkis i form av en studie av hur studerande vid VNF samt ortens andra folkhögskola, Lärkkulla folkakademi, tyckte att småstadslivet inverkar på kreativiteten.

– Många var av åsikten att man blir mer kreativ i en småstad. Man utmanas till ett mer kreativt tänkande eftersom det inte finns så många yttre impulser.

För egen del är Emilia tillbaka i folkhögskolevärlden som deltidsanställd projektledare för kommunikation vid Lärkkulla.

Testår

Nicole Ekman från Ekenäs var lästrött efter studenten och orkade inte plugga för inträdesförhöret till rättsnotarieutbildningen vid Åbo Akademi. När hon blev utan den önskade studieplatsen övervägde hon först att hålla ett mellanår och jobba, men så tänkte hon om.

– En bekant hade gått juridiska programmet vid VNF och tyckte om det. Så jag bestämde mig för att prova och på det sättet få reda på om juridik är min grej eller inte. Så läser man inte till inträdesförhöret i onödan.

Att juridik var något som passade henne märkte hon ganska fort. De allmänna kurserna gav en bra grundkunskap och då inträdeslitteraturen offentliggjorts ägnade man sig rätt helhjärtat åt den.

– Det var som en bra och intensiv preppkurs.

Också atmosfären vid folkhögskolan tilltalade.

– Stämningen var jättebra och det var roligt med blandningen av folk med olika bakgrund och olika studier. Under året fick jag goda vänner som jag fortfarande har kontakt med.

Med i bagaget kom också några studiepoäng via öppna universitet vid ÅA.

Nicole går nu andra året på rättsnotarieutbildningen i Åbo där hon är ordförande för ämnesföreningen Stadga och trivs som fisken i vatten.

– Jag tänker ofta på att jag har tur som gått folkhögskolan. Den vägen fick man en massa kunskap som man inte får via universitetet men ändå förväntas kunna. För mig var folkhögskolan en bra brygga mellan gymnasium och universitetsstudier, som annars kan vara ett ganska stort hopp.

Ögonöppnare

– Ett av mina roligaste år, säger Linn Byrkjeland, Vasa, om den egna tiden på bildkonstlinjen i Karis.

Till det bidrog förutom bra lärare och personal det att man fick göra saker i lugn takt och prova på en massa nytt; gå igenom människans anatomi, teckna, skulptera, måla, göra grafik, etsa.

– Man märkte att man hela tiden gick framåt och började uppfatta saker på ett annat sätt. Ett roligt projekt var också det när vi sålde grafik för att finansiera en resa till Barcelona.

Diskussionerna som fördes med lärarna om konst och livet var givande och bidrog till det positiva intrycket.

– Diskussionerna gav mycket. Man växte som människa.

Av de olika konstformer man ägnade sig åt var det måleriet som Linn fastnade för. Efter året i Karis sökte hon till Fria konstskolan i Helsingfors och kom in.

Några år återstår av utbildningen som utmynnar i en examensutställning.

– Folkis öppnade mina ögon för konstvärlden och jag vill gärna stanna kvar i den.

Om folkhögskolor

I Finland finns 87 folkhögskolecampusar. Av dem är 16 svenskspråkiga.

Folkhögskolornas fria linjer tar oftast ett läsår i anspråk. Under läsåret kan man ta igen skolämnen, fördjupa sig i specialbranscher och prova på helt nya sätt att studera. Många folkhögskolelinjer förbereder för fortsatta studier och ger möjlighet att avlägga studiepoäng vid öppna universitetet.

Studierna vid de fria folkhögskolelinjerna är avgiftsbelagda och leder inte till någon examen. För tiden man studerar vid folkhögskola kan man söka studiestöd, vuxenutbildningsstöd eller stöd för frivillig utbildning för arbetslösa, beroende på studieinriktning.

Västra Nylands folkhögskola i Karis är en av landets största folkhögskolor med cirka 150 studerande på de ettåriga linjerna och drygt 1 300 kortkursdeltagare varje år. Studier erbjuds i form av konst, design, språk, turism, rättsvetenskapliga ämnen och naturvetenskaper.

Källor: Finlands Folkhögskolförening, VNF

Mer läsning