Nedskärningar i kommunen drabbar kvinnorna

Vi lever i ett samhälle som är mer jämställt än i många andra länder. Men fortsättningsvis har män inom kommunala arbeten högre lön än kvinnor och det är fler män än kvinnor i kommunfullmäktige.

Internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnornas situation i hela världen. I Finland finns fortsättningsvis löneklyftor mellan män och kvinnor. Inom kommunen är medianlönen för en man 3 197 euro i månaden, medan motsvarade för en kvinna är 2 669 euro enligt Statistikcentralen.

– Vi är mer jämställda än andra, men Finland är inte ett jämställt land, säger Fredrika Åkerö som är ordförande för Karisnejdens kvinnoförbund och är invald i Raseborgs fullmäktige (SFP).

Av alla som är anställda av Finlands kommuner är 80 procent kvinnor enligt Kommunala arbetsverkets statistik. I de västnyländska kommunerna är andelen kvinnor som är anställda av kommunen över 80 procent i alla kommuner.

De flesta jobbar inom hälso- och sjukvården, socialvården eller bildningsväsendet. Janet Zweigberg är daghemsföreståndare på Labyrinten och Sandbo daghem i Karis. De flesta som jobbar inom dagvården har en lön som är lägre än medianinkomsten i kommunen.

– Barnen är nära hjärtat. Därför söker man sig till yrket fast man inte får bra lön.

Medianmånadslönen i kommunsektorn i alla Finlands kommuner år 2014 var 2 734 euro. Medianlönen för kvinnliga familjedagvårdare är 1 936 euro i månaden, för barnskötare 2 170 euro och för barnträdgårdslärare 2 600 euro.

– Det är klart vi inte tycker lönen är tillräcklig. Vi gör ett otroligt ansvarsfullt jobb. Vi sköter om barn och ser till att de mår bra. Inte får vi lön efter det vi jobbar med, men vi har högre lön än de i våra grannkommuner, säger Zweigberg.

Få män jobbar inom dagvård. Kommuner kategoriserar yrken olika i sin statistik, men gemensamt är att det rör sig mellan 95 och 100 procent kvinnor inom barndagvården.

Varför tror du att så få män jobbar med dagvård i kommunen?

– Det är väl lönen. Den lön man får motsvarar inte det ansvar man har, säger Zweigberg.

Ökat ansvar

Kommunen är en viktig arbetsgivare för kvinnor. Det betyder att statens nedskärningar i den offentliga sektorn drabbar en stor del av kvinnorna i kommunen.

Ett av regeringens sparförslag är att höja dagvårdsavgiften. Samtidigt blir dagisgrupperna större. Nu får en vårdare ansvara för sju barn, men det föreslås öka till åtta barn per vårdare.

– Det är ingen bra idé. Vad är det för kvalité kvar sedan? Men inte kan vi säga så mycket. Det känns inte roligt, i synnerhet åtta barn per vuxen är jobbigt och föräldrarna kommer säkert också att reagera på det. Har vi alls några kvinnor i regeringen? undrar Zweigberg.

Hon är tudelad om nedskärningarna.

– Det har alltid varit de som producerar service och får skattebaserad lön som haft en svagare position jämfört med de som hämtar in pengar.

Ökat ansvar på jobbet är inte det enda som oroar Zweigberg. Förslaget att den första sjukdagen ska vara oavlönad är också oroväckande.

– Då kommer folk sjuka till jobbet då man inte har råd att vara hemma.

Utöver det föreslås nedskärningar i semesterersättningar inom den offentliga sektorn i tre år framåt.

– Man borde vara solidarisk med tanke på ekonomin. Kanske är en del av semestersättningen något man kan leva utan om situationen är sådan att man måste ge något. Samtidigt jag är inte ensamståendeförälder, men skulle jag vara det fattar jag inte hur det är meningen att det ska gå ihop, säger Fredrika Åkerö.

Manliga chefer har högre lön

Det finns en hel del kvinnliga chefer i kommunen, men inte en enda kvinnlig kommundirektör i Västnyland. I Ingå finns fler kvinnliga chefer än manliga, vilket också avspeglas i kommunens ledningsgrupp. I Ingå är också 90 procent av kommunens personal kvinnor.

Men det är långt ifrån alla kommuner som har lika många kvinnliga chefer. I Sjundeå finns bara en kvinna i ledningsgruppen och i Raseborg finns tre.

– Redan från dagisålder uppmanas inte flickor att ta plats. Sen kommer situationen då jag som kvinna ska ta för mig och vara chef, samtidigt som jag ska skaffa familj och vara en bra mamma. Det är övermänskliga krav, säger Åkerö.

Enligt henne borde kommunerna ha strukturer och stödfunktioner som gör det möjligt för kvinnor att vara chefer, så att det går att kombinera med familjelivet då kvinnor fortfarande tar ett större ansvar i hemmet.

– Det är fel att lägga skulden på kvinnorna och säga att kvinnor ska ta för sig. Man måste vara medveten om det här och kommunen borde ha en strategi för hur man får fler kvinnliga chefer samt en konkret målsättning.

Men trots att det finns kvinnliga chefer i kommunen har de inte samma lön som sina manliga kolleger. Enligt statistikcentralen tabell över månadslöner inom kommunsektorn har manliga chefer, högre tjänstemän och organisationschefer nästan 800 euro högre lön i medeltal än kvinnor inom samma yrkesgrupp.

Fakta

Här jobbar kvinnorna

Yrkesområden i kommunen med störst andel kvinnor.

Hangö

Dagvård, 94 kvinnor, 99 procent.

Ålderdomshem, 86 kvinnor, 98 procent.

Hälsovårdcentralen, 92 kvinnor, 97 procent.

Raseborg

Intern service – städning, 72 kvinnor, 100 procent.

Åldringshem, 176 kvinnor, 98 procent.

Barndagvård och förskola, 269 kvinnor, 96 procent.

Ingå

Daghem, 53 kvinnor, 98 procent.

Omsorgsboende för äldre, 41 kvinnor, 98 procent.

Serviceboende för äldre, 16 kvinnor, 100 procent.¨

Sjundeå

Anstaltvårdare, 17 kvinnor, 100 procent.

Familjedagvårdare, 15 kvinnor, 100 procent.

Skolgångsbiträde, 24 kvinnor, 96 procent.

Kyrkslätt

Barnträdgårdslärare, 150 kvinnor, 97 procent.

Sjukskötare, 86 kvinnor, 95 procent.

Närvårdare, 86 kvinnor, 89 procent.