Nästan sjuttio högskolor och organisationer efterlyser satsningar på vetenskap

Bild: SPT/Mikael Piippo

Alla universitet och yrkeshögskolor i Finland har undertecknat ett ställningstagande där de kräver satsningar på utbildning, forskning och innovationer.

Finlands högskolor och en rad arbetsmarknadsorganisationer vill ha en långsiktig vetenskapspolitisk strategi av nästa regering. De kräver bland annat att högskolornas grundfinansiering är stabil och förutsägbar, och på en högre nivå än i dag.

Högskolorna och arbetsmarknadsorganisationerna har publicerat ett ställningstagande där de efterlyser satsningar på utbildning, forskning och innovationer. De vill bland annat att de så kallade högskoleindexen för högskolornas grundfinansiering återinförs.

Regeringen har fryst indexhöjningarna för universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet för åren 2016-2019 som en del av regeringsprogrammets anpassningsåtgärder för statsekonomin.

– Dessa index har varit frysta väldigt länge nu. Vi vill att den väg som Finland haft med utbildningsnedskärningarna slutar. Vi behöver långsiktiga satsningar på utbildningen, säger Petri Lempinen, verksamhetsledare för Rådet för yrkeshögskolornas rektorer (Arene).

Optimism inför riksdagsvalet

Undertecknarna av ställningstagandet kräver vidare att Finlands nästa regering förbinder sig till att stödja en utveckling där investeringarna i forskning, utveckling och innovationer är fyra procent av bruttonationalprodukten år 2030.

– Det betyder i praktiken en ökad privat finansiering, men den förutsätter offentliga satsningar på forsknings- och utbildningsverksamhet så att företag blir intresserade av högskolorna, säger Lempinen.

Högskolorna och arbetsmarknadsorganisationerna önskar också att regeringen gör utbildning och forskning till huvudtemat för Finlands ordförandeskap i Europeiska Unionen (EU). EU-ordförandeskapet inleds den 1 juli.

Petri Lempinen anser att det är realistiskt att Finlands nästa regering tar kraven på allvar.

– Många partier och politiker har nu inför riksdagsvalet talat om att stärka finansieringen av utbildningen. Jag är optimist och tror på att nedskärningarna tar slut och vi får mer pengar till utbildningen.

Förutom av universiteten och yrkeshögskolorna har ställningstagandet undertecknats av bland annat Finlands näringsliv EK, Bildningsarbetsgivarna och centralorganisationen Akava. Sammanlagt har 68 högskolor eller organisationer undertecknat ställningstagandet.

Fakta

Åtgärder som efterlyses

Regeringen erbjuder Finland riktlinjer för en långsiktig utbildnings-, vetenskaps- och innovationspolitik, som baserar sig på en konsensus som sträcker sig över regeringsperioder och hållbart tjänar såväl forskningen och högskolevärlden som näringslivet.

Regeringen förbinder sig till att stödja att investeringarna i forskning, utveckling och innovation ska vara fyra procent av bnp år 2030. Det betyder betydligt större satsningar på offentlig forsknings- och utbildningsverksamhet samt ökad finansiering för högskolor under nästa regeringsperiod.

Regeringen ökar stabiliteten och förutsägbarheten för högskolornas finansiering exempelvis genom att permanent använda högskoleindexen.

På kort sikt styr regeringen forsknings-, utvecklings- och innovationspolitiken med hjälp av olika finansieringsinstrument på ett sådant vis att överlappning förhindras och fokus hålls på större helheter även i fråga om konkurrensutsatt finansiering. Business Finlands och Finlands Akademis finansiering utvecklas som större och mer strategiska helheter.

Regeringen väljer utbildning och forskning som huvudtemat för sin ordförandeperiod i EU.