#nästa steg

Bild: Mostphotos

Förekomsten av sexuella trakasserier har fått stor synlighet. Det får inte stanna vid det.

Den här veckan har fenomenet #metoo exploderat i alla sociala medier. Kampanjen startades av skådespelaren Alyssa Milano på Twitter efter att kvinnor i Hollywood berättat om filmproducenten Harvey Weinsteins upprepade sexuella övergrepp.

Den snöbollseffekt som kampanjen fått visar att sexuella trakasserier finns på alla nivåer och runtom i världen. Den har fungerat som en väckarklocka för många att träda fram. Framträdandena visar också att det handlar om maktstruktur i samhället.

Trakasserier är inte heller ett nytt fenomen. År 2008 visade en enkät bland riksdagens anställda att många kvinnliga tjänstemän och assistenter upplevt trakasserier.

För nästan tre år sedan gick Nina Wredlund i en intervju för Västra Nyland ut i offentligheten och berättade om att hon som 14-åring blivit sexuellt ofredad under ett konfirmationsläger i Esbo församlings regi. Avslöjandet ledde till en räcka åtgärder. Rättspsykologen Julia Korkman gjorde en utredning. Det kom fram att åtta nu vuxna kvinnor hade varit utsatta för sexuella trakasserier av en ungdomsledare från 70-talet till 90-talet.

Fallet ledde också till att domkapitlet i Borgå stift utarbetade ett handlingsprogram för bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan.

Vad är då trakasserier? Det kan vara allt från tvetydiga skämt, långa blickar, drag i bh-band, tafsanden, sexuella inviter eller våldtäkt. För en ung tjej kan det vara svårt att definiera om hon varit utsatt för sexuellt trakasseri om en kille klappar henne på rumpan i skolan eller ger kommentarer om brösten. Det är trakasseri. Alla situationer som man upplever som mycket obehagliga, hotfulla eller kränkande är trakasseri. Om man känner att man har svårt att prata om det man blivit utsatt för är det ytterligare ett kännetecken på att det är trakasseri.

Att trakasserier förekommer och att det är flera kvinnor som utsätts för dem är ingen överraskning. Enligt Jämställdhetsbarometern 2012 har en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen utsatts för sexuella trakasserier under de två senaste åren. De vanligaste trakasserierna som kvinnor utsatts för är tvetydiga skämt (25 procent) och osakliga kommentarer (20 procent). I över 40 procent av fallen är trakasseraren en okänd person, medan trakasseraren är en bekant i nästan 30 procent av fallen.

I barometern framkommer det också att unga kvinnor under 35 år är de som trakasseras mest.

I den senaste skolhälsoundersökningen uppger 30 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 att de upplevt sexuella trakasserier och 18 procent har upplevt det på mobilen eller internet.

Till följd av Nina Wredlunds framträdande fick kyrkan ett handlingsprogram. Wredlund konstaterade då utredningen var klar att de vuxna brast i sin vuxenroll gentemot de unga. Sexualrådgivare Suss Åhman säger i en artikel i dagens tidning att trakasserierna sitter i kulturen. Hon precis som Nina Wredlund lyfter fram att det är på de vuxnas ansvar att lägga sig i.

Metoo-kampanjen har visat hur vanliga trakasserier är. Den har lyckats få i gång en global diskussion om sexuella trakasserier. Nu är nästa steg att alla inser att det är dags att få en förändring på den kultur som råder i samhället. Ansvaret kan inte läggas på en enskild institution som till exempel skolan. Det är allas vårt ansvar att ingripa mot sexuella trakasserier och upplysa och fostra våra medmänniskor till respektfulla individer.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland

Mer läsning