När svenska brandmän hjälpte Hangö

Det var inte endast vid fronten under fortsättningskriget som svenska frivilliga deltog i Hangö. Redan under vinterkriget ställde svenska brandsoldater upp för att bistå kollegerna i den krigsdrabbade staden.

I slutet av fjolåret fick brandkåren i Sundsvall i Sverige en färsk historik av ett mer speciellt slag. Boken om räddningstjänstens historia är skriven som en roman, i vilken såväl brandmän, träpatroner som vanliga Sundsvallsbor spelar viktiga roller.

Handlingen sträcker sig från slutet av 1880-talet till början av 1960-talet. Berättelsen börjar strax efter 1888, då stora delar av Sundsvall låg i ruiner efter en förödande brand.

Det mesta i boken baserar sig på verkliga händelser, men även fiktiva personer förekommer.

Medelpads räddningstjänstförbund som beställde skriften ville uttryckligen ha en annorlunda historik. Efter en författartävling gick uppdraget till journalisten och lokalhistorikern Svenåke Boström och brandmannen Tommy Jansson, som stått för research och faktakontroll.

Kärlek och mord

Sofia Bugges sigill som boken heter efter en av huvudpersonerna är en välskriven helhet med en handling som utspelar sig under olika tider. Brandmännens insatser och brandkårens utveckling återges bland annat genom de olika eldsvådor som skildras.

Svenåke Boström lyckas baka in både kärlek och mord i händelseförloppet, som därmed innehåller flera grundelement för en spännande berättelse. Läsaren sugs med redan från början.

Boken är en blandning av fakta och fiktion. Just den här mixen av verklighet och fantasi hör till de bitar som kan diskuteras i den här genren av historiker. Läsaren har svårt att veta vad som egentligen skett och vad som hör till den uppdiktade delen av innehållet.

Fin insats

I boken återges en alldeles speciell episod i vår historia, nämligen den hjälp som brandmän från Sverige gav Hangöborna under vinterkrigets förödande bombardemang. Det här är en insats som är mindre känd och därför är det mycket välkommet att den lyfts fram för en bredare publik.

När det gäller beskrivningen av Hangö under de dramatiska krigsmånaderna tas ändå svängarna ut lite väl fritt.

Det var inte så att alla hus längs boulevarden jämnades med marken under de sovjetiska bombningarna av staden, som det står i boken. Endast några av husen träffades eller skadades.

Någon vild och utbedd plundring av staden under evakueringen 1940 är inte heller känd. Givet är att klåfingriga personer var i farten och att inventarier i viss mån slets loss, men att invånarna skulle ha skjutit sönder allt som gick att förstöra och gått från hus till hus för att krossa fönster och vandalisera inredningen torde nog ligga en god bit utanför verkligheten.

Inte heller blev tågstationen i Karis lagd i ruiner. De sekelgamla trä- och tegelbyggnaderna i stationsområdet tjänar som känt än i dag både järnvägen och invånarna.

Men sant är att Hangö hörde till de städer som utsattes för ett ihärdigt bombardemang under vinterkriget. I staden förstördes totalt cirka 170 byggnader i samband med drygt 70 olika bombanfall.

De kryddade beskrivningarna är onödiga, men må läggas på den dramatiserade berättelsens konto.

Böcker

Bok: Sofia Bugges sigill

Författare: Svenåke Boström

Förlag: Design Sundsvall. 2015. 304 sidor.