Mysrysliga mardrömmar i lyckad uppföljare

De otäcka och oberäkneliga fienderna man titt som tätt får i hasorna framkallar inte sällan obehag och förhöjd puls. Bild: Bandai Namco

Little Nightmares II är ytterligare en uppvisning i audiovisuell fingertoppkänsla och atmosfär, skriver Alexander Ekelund.

Little Nightmares II. Format: Xbox Series. X/S, Xbox One, PS4/PS5, PC, Switch. Åldersgräns: 16. Betyg:

Med tiden behöver alla spelkoncept, hur bra de än må vara, en gnutta nytänk för att fortsätta kännas relevanta och fräscha. Men just den första uppföljaren kan trots allt tjäna på att inte röra om i grytan alltför mycket, utan hålla fast vid det bekanta och vidareutveckla väl valda delar.

Little Nightmares II hanterar denna balansgång med bravur. Spelmässigt är det som en förlängning av det första spelet: samma slags smygmoment, fysikbaserade problemlösning och dramaturgiska helhetstänk. Miljöerna, fienderna och scenarierna är nya – men hade samtidigt inte varit malplacerade om de slängts in redan förra gången.

Mitt i allt det bekanta finns emellertid en detalj som förändrar utgångsläget och nerven precis lagom mycket, och det är att man har en följeslagare med sig under merparten av äventyret. Lösningen på de flesta hinder man ställs inför förutsätter att de två pojkarna samarbetar, vilket tillför bandesignen en del nya intressanta infallsvinklar.

Annars är det återigen inramningen som i hög grad stjäl showen. Precis som senast är stämningen på topp i all sin "mysrysliga" prakt och grafiken enastående för ett spel i mellanbudgetklassen. De omsorgsfulla detaljerna, suggestiva ljudmattorna, läckra skugg- och ljusspelen och filmiska skärpedjupseffekterna bildar en helhet jag formligen älskar att se och höra på.

Skulle någonsin ett Little Nightmares III bli aktuellt kommer nya idéer ofrånkomligen behövas. Men här och nu är denna smakfullt förfinade uppföljare allt den behöver vara.