Musiken för samman

Förenar. Tack vare musiken har Polina Aronson och Sergei Trofimov träffat folk i hela landet.Bild: Niclas Erlin

Polina Aronson och Sergei Trofimov är väl bekanta med Västnyland genom sina uppdrag som lärare och musiker. De trivs i regionen, men hoppas på ett livligare umgänge mellan människorna.

– För mig är Västnyland ganska stort. Det börjar i Hangö och sträcker sig fram till Helsingfors. Alla platser känns så bekanta och nära hjärtat.

Sergei Trofimov säger att det är mycket tack vare musiken som han och makan Polina Aronson hunnit träffa folk runtom i trakten – och för den delen också i hela landet och även utanför dess gränser.

Sergei och Polina är kända genom sina gemensamma framträdanden som artister, men också som programarrangörer och lärare. Polina Aronson som är utbildad sångerska och musikpedagog har länge jobbat som lärare i medborgarinstituten i Karis och Ekenäs. Inom nybildade Raseborgs kulturinstitut undervisar hon nu i piano, solosång, kör, dragspel och ryska.

Sergei Trofimov som är utbildad tekniker har också musicerat under hela sitt liv och leder i dag språk- och musikkurser inom medborgarinstitutet i Ingå och i Karis.

Ett fjärdedels sekel

Paret har bott och jobbat i över 25 års tid i Västnyland – eller som de själv konstaterar: Över en fjärdedel av den tid som landet varit självständigt.

– Det är här vi har vårt liv, säger Sergei och konstaterar att det finns så många fina och unika ställen i regionen.

Polina Aronson är född i Estland och växte upp i Narva, där en majoritet av invånarna har ryska som sitt första språk. År 1991 flyttade hon till Finland tillsammans med sin son Misha.

Maken Sergei Trofimov följde efter två år senare, 1993. Själv är han uppvuxen i Vyazma i Smolenskområdet i västra Ryssland. I Estland bosatte han sig 1984.

Efter flytten till Finland har han hunnit jobba både inom Västra Nylands sjukvårdsområde och på Ekenäs Energi.

Nätverken finns kvar

Ekenäs var familjens hem i 17 års tid och det är också där som Misha växte upp. Ekenäs har behållit sin plats som ett kärt ställe, även efter nio år i Bäljars i Karis där paret nu bor.

– Vännerna som man har och kontakterna som man skapat – allt finns ju kvar, även om man flyttar och ändrar sin postadress, säger Sergei.

– Vi har många vänner som vi ofta träffar. Det viktigaste är relationerna mellan människorna, säger Polina som önskar att besöken och kontakterna kunde vara fler och även mer spontana.

– Det är en sak som vi lite saknar, säger Sergei.

Misha Aronson bor numera i Jyväskylä och har också en dotter.

Sergei har två barn från sitt förra äktenskap. Hans dotter Maria, som själv har ett barn, bor numera i Stockholm. Hans son som också heter Sergei bor i Tallinn.

Ger fusionen godkänt

Sergei och Polina tycker att Västnyland förändrats en hel del under de senaste årtiondena. Till de stora omställningarna hör fusionen mellan Pojo, Karis och Ekenäs, som de tycker var motiverad.

Men, som Sergei konstaterar, även om staketen mellan de tre tidigare kommunerna rivits i ekonomiskt och politiskt avseende så finns det få mekanismer som svetsar samman den nya staden.

Polina har noterat en förändring inom det nybildade kulturinstitutet, nämligen ett mer begränsat antal timmar att undervisa per lärare.

– Det blir man lite ledsen på.

Varför vill de unga bort?

När det gäller framtiden för regionen beklagar Sergei att ungdomen söker sig bort. Visst finns här skolor, men efter avslutad utbildning drar de unga vidare, säger han.

– Vi borde undersöka varför de inte vill stanna.

Han hoppas att Västnyland också lägger i en högre växel för att locka fler turister.

– Alla ställen i vår region borde fungera som ansikte utåt.

Polina håller med.

– Det första man ska tänka är "oj, vad fint ni har det". Man ska inte behöva skämmas över att det ser oskött ut, säger hon och framför en önskan om att staden förbättrar gatorna till exempel i Bäljars.

Viktigt vägval

Polina säger att hon och Sergei haft ganska lätt för att finna ett sammanhang i den västnyländska vardagen. Båda talar både svenska och finska.

– Jag har alltid velat smälta in och inte stå vid sidan om. Jag vill veta vad som är på gång och lära mig språket och kulturen.

Sergei säger att den som flyttat till ett annat land snabbt står inför en avgörande fråga:

– Är det här mitt hem eller är jag bara på besök här?

Han och Polina valde det första alternativet.