Mjölken surnar och toan strejkar

Vårt samhälle är extremt beroende av el. Det finns orsak att skaka om oss i vår trygghet. Hur länge klarar du dig utan ström i ditt hem?

Det stannade vid en varning när stamnätsbolaget Fingrid i torsdags gick ut med ett meddelande om att eltillgången kan vara hotad i landet. En brand dagen innan i en av bolagets elstationer vid kärnkraftverket i Olkiluoto hade lett till att kraftverkets två reaktorer inte längre var kopplade till det nationella elnätet.

Situationen blev dock aldrig akut, bland annat tack vare elimport, och efter att skadorna hade reparerats kunde reaktorerna igen anslutas till stamnätet.

I onsdags under Finlandsarenan i Björneborg ett stycke norr om Olkiluoto diskuterades elförsörjningen och dess sårbarhet ur ett mer teoretiskt perspektiv. Utgångspunkten i diskussionen var en hypotetisk störning som hade förorsakats av en cyberattack och slagit ut strömmen för en stor del av samhället.

Den samlade bedömningen i expertpanelen var att Finland är väl förberett på såväl små som stora störningar i elförsörjningen. Samtidigt påpekade de sakkunniga att de sammanlänkade data- och elnäten är känsliga och att reservsystemen har begränsad kapacitet.

Under de senaste åren har vi gång på gång sett hur stormar slagit ut eldistributionen i stora delar av landet, ofta för dagar i flera av våra mer glesbefolkade trakter.

Den färska situationen i Olkiluoto visade ju också att det varken behövs en fiende eller stränga väderförhållanden för att rubba elförsörjningen.

Under diskussionen i Björneborg sade Jarno Limnell, professor i cybersäkerhet och återgiven bland annat i HBL, att vi inte riktigt kan greppa hur ett längre elavbrott påverkar oss och att både samhället och hushållen måste upprätthålla en förmåga att fungera också utan ström.

Väldigt många av de funktioner som vi är vana vid och samtidigt beroende av slutar fungera antingen genast eller inom loppet av några timmar eller dygn då strömmen bryts.

Mobiltelefonerna tystnar då batterierna tömts och basstationerna dött.

Nätet fungerar kanske inte. Utan laddning slocknar datorn i varje fall snart.

Det kommer inget vatten ur kranen och det går heller inte att spola i toaletten, då vattendistributionen upphört.

Det blir svårt att laga mat och samtidigt förstörs varorna i kylskåpet och frysen, som blir varma.

Varken betalkort eller sedelautomater fungerar. Det går inte heller att tanka bilen.

Är det kallt ute blir lägenheterna och många av husen kalla.

Exemplen ovan nämns i broschyren Om krisen eller kriget kommer, som delades ut till alla hushåll i Sverige under början av sommaren. I broschyren nämns ytterligare att maten och andra varor kan ta slut i butikerna, att det blir svårt att få tag på mediciner och att kollektivtrafiken och andra transporter står stilla.

På de punkterna kan Finland klara sig en lite längre tid, eftersom försörjningsberedskapen hos oss sägs vara rätt god.

I alla händelser kunde varje hushåll kolla att det mest basala hittas i skåpen: Matvaror som inte behöver förvaras i kylskåp, konserver, plåster och rengöringsmedel, kontanter, tändstickor och stearinljus, ficklampa, extra batterier och kanske en radio som fungerar med batterier.

Ett campingkök samt sovsäckar, filtar, hygienartiklar och hinkar för vatten är också artiklar som fort behövs när hushållet tvingas fungera utan yttre källor för vatten, värme och el.

En liten beredskapsansträngning nu kan spara nerver och tid om och när elförsörjningen brister för en längre tid.

Niclas Erlin Reporter