Minst en timme pappersjobb varje dag

Nya redskap välkomnas. Elisabet Ehrstedt, Susanne Lagerstam och Christoffer Wiik poängterar vikten av smidiga hjälpmedel i arbetet. Mer administrativt jobb önskar de sig inte.Bild: Lina Enlund

Lärarna är inte rädda för förändringar, men de betonar att programmen och systemen måste fungera. Mer administration önskar de inte.

Det är bra att det förs en diskussion om lärarnas arbetsmängd. Det säger Elisabet Ehrstedt när vi resonerar kring det bakgrundsjobb som lärarna förväntas göra.

Ehrstedt som är rektor för såväl Katarinaskolan i Karis som Billnäs skola känner igen sig i Finlands svenska lärarförbunds analys att de administrativa uppgifterna ökat bland lärarna.

– Under de senaste två åren har vi jobbat intensivt med den nya läroplanen. Alltid när man arbetar med något nytt så tar det sin givna tid.

Susanne Lagerstam och Christoffer Wiik som är klasslärare i Katarinaskolan håller med: Jobbet med läroplanen har krävt sitt och det kommer att ta ytterligare tid innan alla bitar är på plats.

Flera timmar per dag

Men både rektorn och de två lärarna intygar att de administrativa uppgifterna ökat även i ett längre perspektiv. Christoffer Wiik har arbetat i Katarinaskolan i fem år och under den tiden har han märkt att mötena blivit fler och planeringen vuxit i omfång.

Han lägger ner minst en timme, ofta två, på rent administrativa uppgifter varje arbetsdag – utöver att planera undervisningen och rätta prov, vilket tar ytterligare en eller två timmar. Det här sker alltså vid sidan av själva undervisningen.

Christoffer Wiik poängterar att frågan om arbetsmängden inte behöver handla om principer eller ersättning, utan helt enkelt om att dygnet har ett begränsat antal timmar.

– I något skede går administrationen ut över det som man ska planera för följande dag.

Variationer

Jobbet kan sträcka sig över hela veckan. Under helgen strax innan den här intervjun gjordes lade Susanne Lagerstam ner fyra timmar på rent administrativa uppgifter.

Lagerstam som arbetat som lärare sedan mitten av 1980-talet förklarar att planeringen och det övriga pappersarbetet ändå varierar under året, beroende på vilket skede av terminen det handlar om.

– Mängden är inte densamma hela tiden.

Mycket har blivit bättre

Susanne Lagerstam trivs med sitt jobb, precis som Christoffer Wiik och Elisabet Ehrstedt. Alla tre ser mer fördelar än nackdelar med de förändringar som gjorts i skolan genom åren.

Webbtjänsten Wilma, som skolan använder i sitt dagliga arbete och i kommunikationen med hemmen, är ett bra exempel i sammanhanget. Susanne Lagerstam berättar att programmet först ledde till smärre skrämselhicka bland lärarna, men att det snart hittade sin plats bland de dagliga sysslorna då det visade sig att användningen inte tar så mycket tid som man först befarade.

– Dokumentationen har för de allra flesta blivit en rutin, säger Elisabet Ehrstedt och konstaterar att en god förvaltning och fungerande kommunikation innebär en trygghet för alla parter, även eleverna och vårdnadshavarna.

Kan ännu förbättras

För att skolan och lärarna så bra som möjligt ska klara av det arbete som förväntas av dem måste rutinerna och programmen vara i skick. Det poängterar Christoffer Wiik, som samtidigt konstaterar att det finns en del att förbättra.

Han nämner att lärarna i dag har onödigt många plattformar att hålla reda på. I Raseborg omfattar redskapen bland annat tre olika e-postprogram.

– Vi går snabbare framåt i arbetet än vad systemen hänger med.

Elisabet Ehrstedt håller med och säger att skolorna inte riktigt hittat den optimala användningen av alla verktyg som finns.

Susanne Lagerstam säger att även rutinerna kring bedömningen kunde förbättras.

– Också där är det lite knöligt.