Minimal insats sporrar till motion

Bra investering. Tommy Gröndahl på Hangö stad säger att frisbeegolfen är till stor nytta för både samhället, ungdomar och sådana som inte själva kastar frisbee.Bild: Christoffer Holm

Idrottsgrenen frisbeegolf växer explosionsartat. För att upprätthålla banorna behövs finansiering, men avgifter kan höja tröskeln för utövarna.

I slutet av 1990-talet hämtade Dennis Barman frisbeegolfen till Västnyland. Han började kasta frisbeegolf när han bodde i Sverige och tog med sig grenen till Finland när han flyttade tillbaka till Ekenäs. Eftersom han rörde sig mycket i Västerby friluftsområde hörde han sig för med kommunen ifall han fick lägga ut några korgar i området, och efter det har han designat och byggt ett antal banor i regionen.

– Om kommunen har ett område de kan avvara frisbeegolfen och investera i en bana så är kostnaderna för att få personer ut i skog och mark väldigt låga, säger Barman.

Han tror att en av orsakerna till att grenen vuxit explosionsartat är att det är så gott som gratis att kasta en frisbee.

– De flesta har ett par tossor och motionskläder där hemma, så tröskeln är väldigt låg. Det här har skapat förutsättningar för grenen att utvecklas, säger han.

Föreningar sköter underhållet

Dennis Barman säger att de flesta banorna sköts av föreningar med talkokrafter och understöd av medlemsavgifterna.

– Ur en kommuns perspektiv är det en väldigt bra investering. I Hangö finansierade staden banorna, och sedan byggde vi dem, säger Barman som varit med och planerat Hangös frisbeegolfbanor.

Det är det föreningen Hangon Hyrskyt som underhåller banorna och på staden ser man samarbetet som mycket lyckat.

– Vi har ansvar för området och föreningen håller det i skick. Det är ett av de mest välbesökta områdena i Hangö, både för invånare och för turister, säger Tommy Gröndahl som är ungdoms- och idrottschef.

Han säger att frisbeegolfen är till stor nytta för både samhället, ungdomar och sådana som inte själva kastar frisbee.

– Vi har många ungdomar här som utan frisbeegolfen skulle ha kommit in på fel väg i livet. Det är mycket bättre att de hittat till banorna i stället för att vara ute och vandalisera, säger Gröndahl.

Han berättar att det i Hangö inte är aktuellt med avgifter för stadens frisbeegolfbanor.

– Vi har inte diskuterat det och det är ganska långsökt med avgifter. Banorna är till för allas bästa.

Kvalitet ska kosta

I Finland finns det runt 400 banor, och av dem är det endast en handfull som kostar.

– Ska det kosta måste det finnas ett system som fungerar. Ska någon vara på plats och ta betalt eller sätter man avgiften i en låda? frågar sig Jan–Mikael Uusikylä på EIF Discgolf.

Han tror att avgifter kunde minska på antalet utövare, men tror inte att en avgift är endast negativ.

– Med en avgift ska man också kunna ställa högre krav på banan.

En av banorna som kostar är den vid Kisakeskus i Pojo. De som vill kasta där betalar antingen en engångsavgift eller för en hel säsong.

– Vi ville erbjuda bra banor och utveckla vår verksamhet. Vi har både vinter- och sommarbanor med 18 korgar, så underhållet kräver en hel del, säger försäljningschef Minna Halttunen.

De har tagit betalt sedan maj och enligt Halttunen har det inte påverkat besökarantalet.

– Responsen vi fått har varit positiv. Spelarna uppskattar att banorna är i skick, säger hon.

Men Dennis Barman tycker inte att frisbeegolfarna ska behöva betala för motionen.

– Jag tycker det ska vara gratis. Frisbeegolf har en låg tröskel, börjar man ta betalt tror jag att bottnen faller ur. Men om till exempel kommuner börjar hyra ut områden så måste man förstås börja ta avgifter, säger han.