Milda vintrar och diffus belastning orsakar föroreningar i vattendrag

Pojoviken. Pojoviken drabbas hårt av milda vintrar som sköljer en mängd organiskt material från åkrar. Bild: Arkiv

Lojo sjö och Pojoviken är drabbade av kraftiga föroreningar. En rapport från Västra Nylands vatten och miljöförening visar vad som orsakar föroreningen.

2019 gav Västra Nylands vatten och miljöförening ett årssammandrag där vattendragens tillstånd i Lojo sjö, Svartån, Pojoviken och Ekenäs havsområde bedöms. Resultaten från Lojo sjös, Svårtåns, Pojovikens och Ekenäs havsområde sammanställdes i en gemensam rapport.

Reningsverk orsaken till förorening

Lojo stads Pitkäniemi och Peltoniemi reningsverk och Sappi Europe Gerknäs var Lojo sjös förorenare 2019. I kontrollen deltog också Lojos miljövårdsenhet. Miljövårdsenheten kontrollerade provpunkten på Maikkalanselkä fjärden.

Vattnen kring Lojo centrum och Lojo sjös södra del är de mest belastade områdena. Karis-Pojo reningsverk och Skeppsholmens reningsverk bildar största delen miljöförorening omkring Svartån, Pojoviken och Ekenäs havsområde.

Hangö Hamn Ab hörde även till det kontrollskyldiga området. Geberit Production Oy deltog frivilligt i kontrollen.

Klimatets påverkan på vattendragen

Sommaren 2018 var varm, vilket märktes i syreläget i djupfickorna. I synnerhet i Lojo sjös södra del märktes syreläget tydligt. I Storfjärden som har djupare vatten, var syreläget gott.

Den bästa vattenkvaliteten i Lojo sjö fanns i Karislojo fjärden och det sämsta i Maikkalanselkä fjärden. Vattnet intill Lojo centrum var också av ganska dålig kvalitet på grund av att det påverkades i hög grad av ett ovanför liggande vattendrag och diffus belastning från sjöns tillrinningsområde.

Miljöföroreningar där orsaken kan bestämmas har minskat under 2000-talet, men de har ändå en betydande roll i de totala föroreningarna av Lojo sjö. Man försöker minska effekterna från sådana miljöföroreningar genom att tillsätta syre i djupsänkorna i sjöns södra del.

– Det är mycket enklare att åtgärda tung belastning än diffus belastning, tycker vattendragssakkunniga Ralf Holmberg. Han menar att reningsverken har blivit tillräckligt rena för att inga vidare åtgärder behövs.

– Det mest akuta är att försöka minska den diffusa belastningen som kommer från omkringliggande marker och skogar, påpekar Holmberg.

Diffus belastning kommer från många källor som rinner från bland annat åkrar ut i vattendragen. Diffus belastning är svårt att minska på, men ytterst nödvändigt, menar Holmberg.

I Pojoviken är det svårt att särskilja på föroreningar med bestämt ursprung från inverkan av belastning som Svartån hämtar till området. Orsaken är att största delen av områdets belastning kommer via Svårtån. Pojovikens innersta del har riklig bakteriemängd på grund av de milda vintrarna.

– All nederbörd kommer som regn under vintern, säger Ralf Holmberg. Det sköljer bort otroliga mängder organiskt material från åkrarna. Med tanke på framtidens vintrar är det illa för Pojoviken, fortsätter Holmberg.

Några direkta effekter av avloppsvattenbelastning kunde inte konstateras i vattnen intill Ekenäs.