Mikaelskolan bygger nytt kök

På Västerby gård där Steinerspedagogiska Mikaelskolan finns händer en hel del just nu. Ett helt nytt kök ska byggas och daghemmet Rosengården flyttar från Knipnäs till Västerby tills nästa termin.

– Nu betalar vi 30 000 euro om året i hyra för daghemmet i andra utrymmen. Pengarna vi sparar genom att dagiset flyttar till Västerby gård ska användas till att bygga det nya köket, säger styrelseordförande Filip Graeffe.

Det nuvarande köket är för litet. Då Mikaelskolan flyttade till Västerby för 20 år sedan hade skolan 90 elever. Nu har skolan cirka 125 elever. Det innebär att köket i dag tillreder mat för närmare 150 personer, trots att det är planerat för 100.

– Hälsoinspektören har i många år påpekat att det är för litet och nu följer vi deras råd att göra något, säger Graeffe.

– Här är trångt och oändamålsenligt. Vi är verkligen glada att vi får nytt kök. Det gynnar alla, för köket är skolans hjärta, säger husmor Anne Antin-Ekblad.

I det nya köket ska det gå att tillreda mat för 200 till 250 personer. Köket blir en ny byggnad intill ladugården där festsalen och undervisningsköket finns. Förutom ett stort kök kommer ett mindre allergikök, ett kylrum, torrum och ett skalrum att finnas i nybygget.

Ekologisk byggnad

Den nya byggnaden ska vara så ekologisk som möjligt. Väggarna görs av halmelement, vilket innebär att halm pressas och sätts in mellan fanerskivor. Halmelementen har dessutom certifikat för brandvägg, vilket behövs eftersom köket byggs alldeles intill ladugården.

Fakta

Det händer på Västerby gård

Ett nytt kök på 122 kvadratmeter i en våning byggs invid ladugården.

Budgeten är 430 000 euro.

I ladugården kommer matsalen att finnas bredvid utbildningsköket.

En gång förenar ladugården och köket, men ladugårdens fasad rörs inte.

Utbildningsköket i ladugården förstoras.

Daghemmet Rosengården flyttar till inspektorshuset.

Förskolan kommer att finnas i den gula huvudbyggnaden.

Samtidigt flyttas asfaltplanen utanför ladugården lite och grusvägen intill höjs upp och förstärks så den håller för en sopbil.

– All massa som grävs upp i och med att mark planas ut för bygget återanvänds på plats, säger Graeffe.

Byggnaden kommer att vara grå som en obehandlad lada. Runt fönstren kommer konst som görs med eleverna i höst.

En gång byggs mellan ladugården och det nya köket eftersom matsalen kommer att finnas i ladugården. Undervisningsköket i ladugården förstoras också.

Daghemmet flyttar

Samtidigt flyttar Steinerdaghemmet Rosengården från Knipnäs till inspektorsvillan i Västerby. Förr fanns högstadiet i villan bredvid, men för två år sedan fick högstadiet en egen byggnad.

Enligt föreståndare Anna Rehn finns många fördelar med flytten.

– Det blir samma helhet eftersom vi har samma pedagogik. Vi kan utveckla samarbetet mellan lärare och barnträdgårdslärare mera. Utrymmena har också en mer hemlik miljö, vilket stöder vår pedagogik.

Dessutom hör föräldrarna för daghem och skola till samma förening. Det blir också logistiskt enklare för flera föräldrar, eftersom många har barn både i Mikaelskolan och i Rosengården.

De yngsta barnen kommer att vara på bottenvåningen och de äldre daghemsbarnen kommer att vara på övre våningen. Förskolebarnen kommer att vara i den gula skolbyggnaden där det gamla köket och matsalen finns.

– Realistiskt är det nya köket kanske inte färdigt till höstterminen så vi har en B plan. I en övergångsperiod på två månader kan förskoleeleverna vara i ett mindre utrymme än tänkt och så kan vi använda matsalen i ladugården, säger Graeffe.

Inspektorsvillan renoveras för tillfället nästan helt och hållet med föräldrakraft.

– Det kommer att vara ganska trångt efter flytten igen, så få se hur det ser ut i framtiden. Tidvis har det funnits planer att bygga ut, men jag tror inte det händer nu i och med att köket är ett stort projekt, säger Metzner.

Pedagogisk utmaning

Inför hösten står Mikaelskolan också inför utmaningen att implementera den nya läroplanen som förutsätter att digitala verktyg används. Det går inte ihop med Steinerskolans pedagogik.

– I Steinerskolan är det en stor fråga. Pekplattor förutsätter trådlöst nätverk. I lågstadiet har det inte påslaget alls och i högstadiet har vi det på lågkapacitet. Idén är att eleverna inte ska vara utsatta för strålning hela dagen, säger Metzner.

Det finns inte heller utrustning för den nya läroplanen.

– Det är en fråga som måste diskuteras bland lärare och föräldrar. Det är en teknik som finns här och vi måste hitta kompromisser och rätt väg med den, säger Metzner.

Bärbara datorer används i högstadiet och kommer att användas mer i lägre klasser.

– Tekniskt är det möjligt att använda dem utan trådlöst nätverk, säger Graeffe.