Mer än en butik

Sommaren är högsäsong för lanthandeln. För den enskilda invånaren som bor i byn är dess existens viktig året om. Nu funderar ministeriet hur man kan stävja butiksdöden.

Lanthandelns glansålder är förbi sedan länge. Ännu på 1980-talet fanns det cirka 3 400 butiker på den finländska glesbygden, 1990 var antalet nere i 1 700, år 2006 fanns det cirka 560 butiker och nu är de cirka 240.

Trenden är alltså starkt nedåtgående och den ser inte ut att avta. En utredning som Pellervos ekonomiska forskningsinstitut har gjort visar att en fjärdedel av butikerna kan komma att stänga inom de närmaste åren.

Flest lanthandlar finns det i Egentliga Finland, knappt 30, i Nyland under 20 och i Västnyland går de att räkna på ena handens fingrar. Lanthandlarna hade i fjol en omsättning på 109 miljoner euro. Deras andel av den totala handeln är en bråkdel då den totala omsättningen uppgick till 17,5 miljarder.

Pellervo definierar en lanthandel enligt följande kriterier: 7,5 kilometer till närmaste butik, omsättning mindre än 2 miljoner per år, finns i huvudsak på landsbygden, en butik där man kan göra sina dagliga inköp. Butiken kan också vara en säsongsbutik.

Sommaren är högsäsong för lanthandlarna. Då mångdubblas befolkningen på populära sommarorter och i skärgården. Men för åretruntboende är butiken viktig alla årstider.

Dagens lanthandlar påminner om forna tiders bybutiker. Där ska finnas ett brett sortiment med allt från knappnålar till bränsle. Ofta fungerar butiken som ombud för Alko, posten, Veikkaus, kontantlyft … För mycket extra tjänster kan lanthandeln ändå inte ta på sig, då flera uppgifter leder till att det behövs mer personal – och då försvinner lönsamheten.

Lanthandelns betydelse accentueras av åldersstrukturen och serviceutvecklingen i samhället. Där de finns, är majoriteten av befolkningen också åldersstigen.

I Västnyland finns ett fåtal lanthandlar men engagemanget för dem visar att det behövs. I Barösund i Ingå och i Sandnäsudd i Raseborg är det andelslag som driver rörelserna. I Lappböle i Kyrkslätt stängdes lanthandeln för två år sedan, men i fjol öppnades den på nytt av ett par på orten. Det nya köpmannaparet har fått idel tack och lovord och kundkretsen har utökats.

Lanthandelns betydelse för övrig verksamhet och service på orten ska inte heller förringas. Det är Bromarv ett praktexempel på. Där verkar butiken i samma utrymmen som den funnits i i snart 50 år. De nuvarande köpmännen har drivit den sedan 2010. De har utvecklat verksamheten och det ska ses som en bidragande orsak till att Bromarv har en positiv image. Det är viktigt, för det gör att andra företagare också vågar satsa i byn. Där finns nu fyra restauranger på en radie av en kilometer, två av dem ska ha öppet året runt. Fler företag gör byn känd, och fler människor besöker den, och får man bra service och god mat kommer besökarna igen. Dessutom berättar de om det för alla sina vänner.

För att landsbygden inte ska föra en tynande tillvaro behövs lanthandlar i framtiden. Därför är det bra att en utredning på uppdrag av Jord- och skogsbruksministeriet har gjorts. Nu ska ministeriet ta ställning till vilka åtgärder man vidtar. En av de viktigaste vore att minska på byråkratin, samt att sänka avgifterna för tillstånd. I Sverige får lanthandlar ett så kallat driftstöd. Det är också värt att utreda noggrant i Finland.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland