Med ord påverkar vi

Begagnat – vintage, renoveringsbehov – fallfärdigt, tidsoptimist – försenad, dyr – exklusiv, halvfull – halvtom. Det här är exempel på synonymer där ordparen har olika laddning.

Språkvetarna Mikael Parkvall och Lars Melin konstaterar i boken Laddade ord att våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra personer. Same, rom och funktionsnedsatt är tre ord som har blivit vanliga under 2000-talet, som en följd av att man velat byta ut ord som kan upplevas som kränkande.

Den senaste tiden har ord som mentalvård, mentalvårdsbyrå och mentalvårdstjänster förekommit i finlandssvenska medietexter. Att dessa ord har använts hänger ihop med att psykisk ohälsa dessvärre verkar bli allt vanligare hos vuxna, men även hos barn och ungdomar. Att personer mår dåligt tar medierna upp och behöver lämpliga ord och begrepp för. För att beskriva ett tillstånd av psykisk ohälsa kan man tala om att må dåligt. Uttrycken må illa och illamående betecknar ett fysiskt tillstånd när man känner att man vill kräkas.

I Finland har vi en mentalvårdslag som till viss del styr och påverkar det offentliga ordvalet. I många städer och kommuner i Finland finns fortfarande så kallade mentalvårdsbyråer och mentalvårdscenter. I Sverige ersatte man begreppet mentalvård med psykiatrisk vård redan på 1960-talet. Där finns psykiatriska kliniker eller psykiatriska center och personer får psykiatrisk vård, inte mentalvård. Likaså talar man till exempel om psykisk sjukdom och psykisk ohälsa, inte mentalsjukdom.

I rollen som mediespråkvårdare förespråkar jag de moderna och mindre laddade varianterna med psykiatrisk och psykisk. Journalisterna är vana vid att få språkliga rekommendationer och att tillämpa dem i sitt språk. Alldeles nyligen ändrade en journalist formuleringen "mentalvårdstjänster för barn", som fanns i en webbartikel, till psykiatriska vårdtjänster. Ändringen tog några sekunder efter att hen hade fått rekommendationen.

Som språkbrukare har vi oftast möjlighet att välja vilka ord och benämningar vi använder. Ord påverkar oss, hur vi agerar och hur vi tänker. Våra ord speglar våra tankar, berättar vem vi är, vad vi tänker och vad vi står för. Är vi tillräckligt språkligt medvetna och eftertänksamma kan vi påverka genom att byta ord.

Vi visar gärna vad vi tycker om något eller någon genom att använda värdeladdade ord. Det är intressant att tänka vad som händer när vi laddar orden. Påverkar positiva eller negativa ord hur någon är och hur andra ser på hen?

Det finns personer som anser att det går bra att använda ord som kan upplevas som nedsättande och kränkande i modernt språkbruk och hänvisar till ordets ursprungliga betydelse. Det argumentet köper varken Parkvall eller Melin. Inte heller jag. Tiderna förändras och ett ords ursprungliga betydelse har ingen betydelse för hur ordet används och uppfattas i dag.

Med ord kan vi påverka. Och undvika att förolämpa.

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Charlotta Svenskberg Språkvårdare